Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 492
— Gud vare oss syndare nådig! ropade en röst.
— Må vi skynda!
Och de började alla springa.
Detta behagade emellertid inte Karo, som började häf-
tigt skälla och jaga efter de flyende skrockfulla männen,
som skreko:
— Den onde är efter oss! Den onde är efter oss!
Det var en förunderlig syn att se alla dessa män uti
det fladdrande skenet af facklorna hasta utför backen ja-
gade af hunden samt att tillika höra dem ropa högt:
— Den onde är efter oss! Den onde är efter oss!
— Fördömda menniskor att vara skrockfulla, dundrade
Torsten.
— Hvissla på hunden! Det är obarmhertigt att låta ho-
nom jaga de arma, uppskrämda menniskorna, bad jungfru
Helena matt.
Torsten lydde och hvisslade en gäll hvissling, hvilken
Karo lydde samt kom tillbaka hoppande och viftande med
svansen samt tydligen mycket nöjd med, hvad han hade
gjort.
— En ful hund, en mycket ful hund! sade Bolla till
Karo hvilken emellertid tog detta för beröm och gläfste
gladt, samt hoppade kring henne.
.— Den onde är efter ossl hördes fiskrarne ännu
ropa.
— Hvad är det för ett ogudaktigt lif! hördes plöts-
ligen en stark och djup basstämma ropa från toppen af
backen och blott ett litet stycke framför de resande. —
Hvilka ären I? sporde stämman straxt derpå, då den
man, som stod på sjelfva backkrönet, fick se främlingarne.
— Yi äro resande, som söka tak öfver hufvudet under
natten, svarade Torsten; men alla frukta oss.
— Ären I hederliga menniskor, så följen mig, sade
mannen.
— Heder och tack och Gud välsigne eder dertill, sva-
rade Torsten. Stolts jungfrun är ej van vid sådana färder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
