- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
761

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 761 —
tillåtelse att utan kallelse eller anmälan inträda till min
konung, då något statsvigtigt ärende fordrade ett samtal
mellan Sveriges konung och hans prokurator. — Jag har ej
fått någon contraorder i dag. Värdes nådigst öfverse med
ers majestäts ringa tjenare, att jag nu störde, då ers maje-
stät låter sig tillbedjas som en gud, hvilket i sanning bör
vara särdeles behagligt, äfven om den bedjande stämman
nu är mer eller mindre hycklande.
— Befall den ohygglige att gå, min Erik, min konung,
bad Karin Månsdotter med låg stämma och såg med de
mest bönfallande blickar in i konungens ögon.
— Gå! sade konungen befallande till prokuratorn, hvil-
ken vid denna tillsägelse bugade sig djupt och svarade:
— Ers majestäts trognaste tjenare skall på ers maje-
stäts nådiga befallning aflägsna sig. Dock vågar jag i un-
derdånighet först anhålla om underskrift af detta papper.
— En dödsdom? sade konungen frågande.
— Ers majestät har — —––-
— Svara! röt konugen. Ar det en dödsdom, du åter
vill pålägga mig?
. — Ja!
— Milde Gud! utropade Karin Månsdotter.
— Kättvise himmel! klagade jungfru Helena, hvilken
lefde i ständig fruktan för, att prokuratorn skulle öfvertala
konungen att underskrifva junker Holgers dödsdom, hvilken,
derom var hon viss, sedan länge låg färdigskrifven.
— Gå! befallde konungen åter.
— Jag går! Men jag tvår mina händer! svarade Göran
Persson med en så olycksbådande stämma, att konungen
gaf akt derpå och ändrade sig samt sade frågande:
— Hvem gäller domen?
— Ers majestät, det är inte bruket, att dylika ting ut-
basunas bland allmänheten, förrän domen är underskrifven.
Ponera, att ers majestät nekar att skrifva under, blir den
anklagades namn dock svärtadt, om utomstående fått veta,
att en dödsdom sväfvat öfver hans hufvud?
— Du har rätt, Göran! Du har hjerta äfven du, fastän
mm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free