- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
767

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 767 —
hvalf, der fångvaktaren legat bunden samt satt der stilla
och tyst en längre stund och lyssnade för att höra efter,
om äfven han skulle få höra någon fånge arbeta i muren.
Han behöfde inte vänta länge, förrän det rasslande
ljudet hördes. — Han observerade, hvar ljudet spordes tyd-
ligast och räknade ut med tillhjälp af en murare, i hvilket
hvalf den fånge, som tydligtvis arbetade på sin befrielse,
var förvarad.
Hur man spejade och undersökte, kom man till den
slutsatsen, att det var herr Svante Holgerson, hvilkeu sökte
göra sig fri från sitt fängelse, i hvilket han blifvit inspär-
rad utan annan orsak än den, att han var sin sons far och
utan någon som helst undersökning eller dom.
Göran Persson lät öppna herr Svante Holgersons hvalf
och lät under sina egna ögon undersöka detsamma. Muraren
hittade lätt på gången i muren, som herr Svante börjat
göra sig — åt orätt håll. Fången flyttades då till det hvalf,
der hans son förut förvarats och Göran Persson hoppades
få aflifva ännu en adelsman, hvarför han genast utskref
dödsdom på herr Svante, utan att någon undersökning blif-
vit gjord och utan att dödsfången visste om, att han var
utsedd till ett slagtoffer för herr prokuratorns grymhet.
Göran Persson skyndade derefter till konungen för att
få domen undertecknad.
Det är läsaren bekant, hur han blef mottagen.
Men när konungen fick höra, att junkern rymt samt
att herr Svante arbetat på sin befrielse, vredgades han
storliga och alla de förhoppningar, som uppstått hos jung-
fru Helena och hennes vänner, störtade med ens tillsam-
man.
Göran Persson var ej sen att begagna sig af konungens
vrede och han inlade i sin berättelse om fångarne ett och
annat, som förvärrade deras sak, för att ännu mera reta
konungen, hvilket äfven lyckades öfver höfvan väl.
För hvarje ord, Göran Persson sade, tilltog konungens
vrede och slutligen utbrast han:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0771.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free