Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m 791 —.
Hjortsberga, som gått sönder och han hade äfven gjort
nya sådana.
Den dolk, som han ständigt bar på sig, hade han sjelf
förfärdigat.
Junkern hade hållit till vid smedjan omkring två må-
nader, då det blef mycken oro i bygden, till följd deraf att
konungen sammankallade folk, med hvilket han sjelf ville
draga nedåt landet för att personligen möta danskarne,
hvilka inte ville låta de svenska gränserna vara i fred.
Jnst i samma vefva kom en riddersman norrifrån ri-
dande mot Stockholm och sade till vid smedjan för att få
sina vapen fejade.
Denne riddare var Gustaf Stensson Brahe, hvilken nu
kom tillbaka till Sverige från sin finska resa.
Han sände sin väpnare till smedjan med vapnen, som
skulle fejas:
— Goda vapen, det här, sade Torsten, som synade
dem.
—■ De tillhöra en förnäm herre också, menade väpna-
ren och rätade ut sin figur.
— Kan tänka det. —- Hvad är det för ett sköldemärke
som står på värjknappen?
— Det braheska, svarade väpnaren.
— Såå! Ar det då en riddersman Brahe, som kommit
till orten?
—• Ja, så är det, min gubbe. Det är riddar Gustaf
Stensson Brahe, som nu återkommer på ett besök till Stock-
holm.
— På besök blott?
— Ja!
— Kanske riddaren ämnar följa med konungen nedåt
landet för att möta danskarne?
— Nej, käre far, svarade väpnaren. Riddar Gustaf
har allt gladare tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
