Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 800
nästa dag, hur . mycket han än önskade att kunna nattetid
besöka sin fiende och bräma honom inne.
Han hade emellertid utsändt spejare för att taga reda
på de bästa vägarne samt äfven för att utforska, om herr
Thure vore på Markaryd eller icke med mera och dessa
spioner väntade han tillbaka före nattens inbrott.
De tycktes doek icke komma tillbaka och Wedel här-
mades svårliga öfver dem och uttalade hårda ord om dem,
då han med ens fick höra hofslag, hvars tilltagande styrka
ständigt växte och gaf tillkänna, att ryttare närmade sig
honom.
Men som det inte var lätt att bestämma, om det var
vänner eller fiender, som nalkades, så hastade Wedel ut i
sitt läger och befallde sitt folk att vara på sina poster samt
att för öfrigt vara redo till strid, om sådan behöfde ifråga-
komma.
Man skulle snart få visshet om, hvad man hade att
vänta af de ankommande; ty hofslagen hördes nu mycket
nära och buskaget delades af de framåtilande hästarne.
Det var spionerna, som kommo åter till lägret och
mellan sig hade de en sårad man, hvilken, då de kommo
in i lägret, de handlöst släppte, så att han föll till jorden;
och så stor var hans mattighet genom blodförlust och an-
strängning, att han inte förmådde resa sig upp.
— Hvem är det? frågade Wedel.
— En herreman! svarades det.
•— Det ser jag, sade han. Res upp honom! Vi äro ju
inga barbarer.
Några danskar reste upp den sårade och buro honom
längre fram i lägret.
— Ah! utropade Wedel under skadeglädje. Det är
Thure Bjelkesson. Nu, min gubbe, skola vi talas vid! Det
är roligt, när gamla bekanta råkas.
Han skrattade ett infernaliskt skratt åt detta sitt in-
fall, samt vände sig derefter till spionerna spörjande:
— Hafven I varit framme vid Markeryd?
— Ja, svarade en af dem, vi voro helt nära gården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
