Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 804 —
massa att fylla bortersta synranden för de vid Markaryd
med befästningen af gården arbetande männen.
Den mörka massan tycktes röra sig framåt och snart
fann man, att det var trapper, hvilka marscherade framåt
med Markaryd som tydligt mål.
— Der komma våra fiender, sade männen sins emel-
lan och pröfvade strängarna på sina pilbågar, ty de hade
dylika vapen.
Jag undrar, om vår herre och husbonde är med
der, sade en af karlarne.
Fru Sigrid väcktes nu och så snart hon fick syn på de
gården sig närmande trupperna, sade hon:
— Det är jutar, som komma. Gud hjelpe oss! Gud
hjelpe min herre och man, som är i deras våld!
Ett hotfullt mummel blef det instämmande svaret. Och
hon sade till sitt folk:
— Stån på er, god’ vänner!
— Ja, nådig fru, sade en för alla och alla för en.
— Glömmen ej er plikt!
— Nej, nådig frui
För sig sjelf sade hon:
– Det må gå hur som helst, men aldrig sviker jag
mitt fädernesland. Gud allsmäktig styrk mig i denna svåra
kamp!
Det var verkligen danskarne, som kommo.
Major Wedel anförde sjelf afdelningen, som snart var
helt nära gården och gjorde halt ett litet stycke från den-
samma.
Derefter sände major Wedel bud till fru Sigrid med
uppmaning, att hon genast skulle uppgifva gården åt ho-
nom för undvikande af blodsutgjutelse.
Men den modiga qvinnan svarade:
— Vi äro svenskar. Må major Wedel försöka att taga
gården, om han kan. Svenskarne skäuka inte bort en tums-
bredd jord af sitt fosterland, utan gifva hellre sitt hjärte-
blod derför.
Majorens utskickade återvände med detta svar till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
