Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 815 —
Konung Oscar II sjunger om Horn i nyss delvis cite-
rade sång ur diktcykeln: Ur svenska flottans minnen:
»Du hafveté djupa drottl I farans tider
Vår frihets värn och Vasatronens stöd,
Som obesegrad uti alla strider
Med oväns blod har färgat vågen röd!
Hell segrare I O, att jag kunnat följa
Med dina ejutti segel ut på bölja!»
Sedan konung Erik tackat Horn, vände han sitt tal
till den danske amiralen. Men mot honom använde han
förhånande ord, hvilka på det häftigaste förbittrade Otto
Rud, som ärligt svarade:
»*-■ Ers majestät! Jag är en infödd dansk man. Min
konung har jag svurit trohet och ingen kan taga det till
misstyckes, att jag har kämpat af yttersta förmåga för
konung och fädernesland. Men lyckan är ostadig och som
hon i dag har gjort mig till fånge, så kan hon en annan
dag drabba min fiende.
Dessa ord voro hårdsmälta för den hetsige konung
Erik, som i ursinnig vrede rusade upp från tronen, drog
sitt svärd och störtade mot den fångne amiralen.
Då kastade sig Horn emellan konungen och Rud sä-
gande:
— Inte så, ers majestät! Det är inte på det sättet,
man bör behandla en ärlig och trogen sjöman. Herr Otto
Rud har redeligen uppfyllt sin plikt mot sin konung.
Konung Erik lugnade sig genom den ädle Horns ord,
men han befallde likväl, att Rud skulle föras ur hans åsyn.
Herr Otto fördes då till Svartsjö slott, hvarest han
några månader derefter dog i fångenskap.
Liksom konungen ville belöna Horn, ville han äfven
fira minnet öfver de stupade ädlingarne Peder Axelson Ba-
ner och Sten Svanteson Sture, hvilkas båda jordiska qvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
