Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 817 -
Sonsonen till denne Horn, Klaes Henriksson, var lag-
man i Söderfinne från 1455 till 1520, då han dog och efter-
lemnade tvenne söner Krister och Henrik, hvaraf den förre
blef stamfader för Hornarne till Aminne och den senare
för Hornarne till Kansas. Den förstnämdes son var den
tappre sjöhjälten Klaes Kristersson.
Vid några och tjugo års ålder blef Klaes Kristersson
häradshöfding i Raseborgs län; men fredliga värf lågo icke
för hans sinne huru tropliktigt han än utförde dem. Det
var i kriget, han skulle skörda sina lagrar.
Kung Gösta använde honom till en del viktiga värf
under ryska fejden, hvarefter han förflyttades till Lifland
och det var derifrån han kallades till öfverbefälhafvare för
den svenska flottan under konung Eriks krig med Dan-
mark.
Vid konung Eriks kröning blef han, ehuru personligen
frånvarande, utnämd till friherre.
Han var en ovanligt ädel man och det är berättadt,
huru han hejdade konung Eriks uppbrusande och obetänk-
samma vrede, då konungen ämnade öfverfalla den fångne
herr Otto Rud.
Men det var icke blott den gången, som Horn hejdade
ntbrotten af konungens mörka lynne och varnade honom
för missgrepp i häftigt mod.
Sålunda, då han fann att konungen riktade misstänk-
samma blickar mot redliga män i riket, under det att han
skänkte ett så godt som oinskränkt förtroende åt Göran
Persson, yttrade Klaes Kristersson en gång till konung
Erik :
— Här i landet måste en konung vara varsam och
inte gifva den ene ett märkligt företräde framför den an-
dre; annars följer tadel, missnöje och oro, derifrån Gud
bevare eder, nådige herre, och oss alla!
Detta var ett godt och uppriktigt tal och konung Erik
synes äfven icke blott ha värderat den ädle mannens råd
utan äfven följt dem emellanåt.
Men till konungens olycka skulle denne rådgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
