Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 851 —
Den arme konung Eriks ånger var gränslös och han
visade densamma dels genom yttre åthäfvor, dels genom
sin från hjärtat gående åstundan att söka blidka de döda-
de herrarnes släkt samt dels äfven genom att förherliga sina
offers minnen.
Allt ifrån Ulleråker till Stockholm strödde han ur sitt
guldskrin penningar omkring sig till allmosor åt alla, som
han mötte. (Se Tegels historia öfver Erik XIV). Dessutom
sände han stora penningesummor till de dödade herrarnes
släktingar samt bad under knäfall enkedrottning Katharina
Stenbock att för honom medla hos fru Martha Sture på
Hönigsholm, hvilket uppdrag enkedrottningen äfven åtog
sig att utföra.
Enkedrottningen reste äfven genast till Hönigsholm
och bad fru Martha i bevekande ordalag förlåta konungen.
Fru Märtha svarade, att hon var djupt böjd af sorg,
men att hon dock ville tillgifva konungen allt ondt, han
gjort henne, om Hans Majestät ville kring land och rike
förkunna de mördade herrarnes oskuld och straffa dem, som
förledt konungen till blodsutgjutelserna.
Med tacksamhet mottog konungen dessa vilkor och lät
genom härolder utropa, att de mördade herrarne varit oskyl-
diga, ärliga och trofasta män och att ingen skulle vid straff
få tala annorlunda om dem.
Derefter föranstaltade konungen, att liken fingo en stor-
artad begrafning i Upsala domkyrka den 14 Juli, hvarefter
dagen derpå befallning utfärdades till herr Pehr Brahe och
herr Sten Eriksson Lejonhufvud att »låta anamma Göran
Persson och hans hustru på vägen, att de må stå till svars
dem, hvilka med rätta hafva något med dem att tilltala.»
Denna befallning utfärdades genast.
Vid samma tid omtöcknades konungens förstånd helt
och hållet och han fördes till Svartsjö, hvarest han blef
satt under bevakning, emedan man fruktade, att han skulle
tillfoga sig sjelf någon skada.
Nu, som alltid, var det endast Karin Månsdotter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
