Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 866 —
denna färd tillföljd af hertig Eriks alltför bullersamma in-
gripande i prinsessan Cecilias och gref Johans kärlekshan-
del å Wadstena slott.
Karin Månsdotter hade hört mötet med zigenerskan
omtalas, berättelserna hade varierat och förändrats under
loppet från den ena munnen till den andra och hon hade
dessutom endast lagt märke till, att hertig Erik varit med,
när detta möte skedde samt hade fått den uppfattningen,
att det var åt honom och om honom, som spådomen blif-
vit uttalad.
Nu tänkte hon derpå, när hertigarne saknades vid denna
fest och hon bad till Gud om frid och enighet mellan
konungen och hans bröder.
Men det var ännu flera orsaker till hennes trötthet:
Hon hade nyligen stigit upp från sjukbädden och hen-
nes krafter voro derför ännu ganska svaga. Hon hade der-
för all möda att hålla sitt hufvud upprätt under kronans
tyngd. — Men hon betvang sig dock och hon kom lyck-
ligt in i rikssalen, utan att något obehagligt äfventyr händt
henne.
Under tiden redo härolder kring i staden och utropade
på alla torg, att Karin Månsdotter blifvit krönt till Svea-
rikes drottning, hvarjernte de uppläste en kunglig kungö-
relse, i hvilken påbjöds drottningen hvar mans aktning och
undersåtliga kärlek.
Efter dessa härolder kommo ännu andra, hvilka för-
kunnade, att konung Eriks och drottning Karins son Gustaf
af rikets ständer blifvit förklarad för tronarfvinge och all-
mänheten uppmanades att skänka honom sin kärlek.
Sedan kröningståget blifvit samladt i rikssalen å kung-
liga slottet hade konungen och drottningen cour.
Kårer, stater och enskilda framstående män defilerade
förbi de höga personerna under djupa bugningar, hvilka
nådigt besvarades af konungen, som tilltalade en och
annan.
Drottningen besvarade äfven dessa hyllningar; men
hon gjorde det mera underdånigt; det var, som om hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
