Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 893 —
gas om den olycklige hertigen, hvilken alldeles förlorat sitt
förstånds ljus.
Så lyder en af folkvisorna, hvilken söker visa, på hvad
sätt hertig Magnus bief vansinnig:
Så tidigt en söndagsmorgonstund,
Innan lärkan hon rörde sin tunga
Hertig Magnus gångar i rosendelund
Der hörde han hafsfrun sjunga:
Ack hörer, hertig Magnus, jag bjuder
Eder ganska gåfvor, viljen I mig lofva.
Och eder vill jag gifva en kappa blå,
Den bästa en riddare kan bära,
Med ädla stenar i hvar och en trå
Och kappan af sidenet skära. —
Ack hörer, hertig Magnus, jag bjuder
Eder ganska gåfvor, viljen I mig lofva.
Och eder vill jag gifva en värja ny,
Den hänger på femton gullringar
Och hvar gång I dragen henne i krig,
Så visst skolen I striden vinna.
Ack hörer, hertig Magnus, jag bjuder
Eder ganska gåfvor, viljen I mig lofva.
Och väl så ville jag troJofva dig,
Vore du en kristelig qvinna;
Men nu far du ett hafstroll så vildt,
Der strida strömmarna rinna. —
Ack hörer, hertig Magnus, jag bjuder
Eder ganska gåfvor, viljen I mig lofva.
Hertig Magnus, hertig Magnus besmna du dig
Och ej så spotskelig svara.
För det du ej ville trolofva mig,
Så skall du osinnig *)
**) vara.
Ack hörer, hertig Magnus, jag bjuder
Eder ganska gåfvor, viljen I mig lofva.
*) = älska.
**) Vansinnig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
