Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 898
Som man kan finna af detta bref, hvilket ännu finne»
qvar i original, var konungen fullkomligt besluten för en
envigeskamp, hvilken emellertid icke blef af.
Allt mer och mer förtviflad blef konungens ställning.
M.. Han rasade som ett vilddjur på Stockholms slott och
Aoran Persson hviskade honom ständigt i öronen, att her-
tigarnes hufvuden borde läggas för deras fotter och att
konungen väl ännu hade trogna män vid sin sida och tro-
get krigsfolk att utsända till upprorsmakarnes förgörande
eller tillfångatagande.
Konungen skakade på sitt hufvud och sade:
— Nej, GöranI Tala ej om trogna mänl Af förrädare-
är jag omgifven men ej af trofast folk.
Då trädde riddar Holger Svanteson, hvilken tillika
med några andra riddersmän vid tillfället voro inne i samma
rum, der detta samtal hölls, fram till konungen sägander
. Ers majestät! Må de trofasta tjenarne ej lida med
de förrädiska.
• Visa mig då en trofast tjenare, sade konungen.
Jäg är en! sade riddar Holger.
— I, riddersmän?
— Ja! Jag vill draga ut emot hertigarne, slå dem till-
baka eller gifva mitt lif.
I talen manligt, riddar Holger Svanteson, men hvem
borgar mig för, att I verkligen gören något till vår fromma,
om I med beväpnadt folk kommer utom Stockholms .vallar
och torn?
— Min ridderliga heder.
Konungen ryckte på axlarna.
An mer: Det käraste jag eger på jorden: Min unga
maka.
Konungen såg på honom.
— Hon må vara min gisslan!
Konungen svarade intet utan såg blott på honom en
stund. Derefter gick han hastigt ett steg framåt och tryckte
riddar Holgers hand sägande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
