Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953 —
Det bief några glada dagar på Mälsåker.
Mor och dotter hade mycket att anförtro hvarandra
och förlåtelsen för fru Helenas rymning var fullständig.
Het blef nu ett flitigt umgänge mellan familjerna på
Mälsåker och Hjortsberga, alldeles som det varit det i forna,
lyckliga dagar och’ herr Rudolf Björnsson Ryde var äfven
ofta med på dessa samqväm.
Efter ett år skänkte fru Helena sin öfverlycklige man
en son, livilken bars till dopet af fru Elin Soop och han
fick namnet Eskil.
Innu ett år gick till ända och nu blef det en dotter
på Hjortsberga.
Ny glädje!
Och så gick det fyra år efter hvarandra. Riddar Hol-
ger och hans gemål aflade tillsammans två söner och två
döttrar.
Men glädjen är ej varaktig här på jorden.
Pru Elin Soop lade sina ögon tillhopa och blef sörjd
af hela Mälsåkers gods, men ännu bittrare af sin dotter.
Hon begrofs i slottskapellet på Mälsåker.
Nagon tid efter fru Elin Soops död drogo sig tunga
moln tillsamman öfver herr Holger på Hjortsberga.
Han föll i onåd hos hertig Carl; man vet ej rätt, af
hvad orsak.
Den ende af Gustaf I:s söner, som ärft faderns stora
egenskaper, var den yngste af dem, Carl, hertig af Söder-
manland, Nerike och Wermland.
Han var en statsklok och skarpsinnig, modig och kraft-
full furste, sträng och obeveklig mot sina fiender, ja stun-
dom hård och hämndlysten.
Till lynnet var han häftig och uppbrusande, grof oh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
