Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 957 —
herrn inte förde stor stat, när den skurken Göran Persson
inburat nådig herrn i Draketornet.
Riddaren suckade vid detta minne.
— Men jag tjenade min herre troget ändå.
— Jag vet det, trogne tjenare.
— Hvad har jag nu gjort, för att jag skall bli skild
från nådig herrn?
— Ja, hvad har Torsten gjort? utropade Bolla.
— Jag har sökt tjena nådig herrn, så. godt jag kunnat.
— Och jag nådig frun.
— Kära vänner 1 Gerna skulle jag velat ta er med,
men —–––-
— Vill nådig herrn blott, då är saken klar, förklarade
väpnaren.
Nu kunde riddaren intet mera säga emot. Han räckte
Torsten sin hand sägande:
— Trofaste tjenare I Följ mig.
Torsten fattade riddarens hand och tryckte den hårdt
sägande:
— Gud välsigne nådig herrn!
— Gud välsigna nådig frun! eftersade Bolla.
— Tack, tack, mina vänner, sade Riddaren.
— Gud signe nådig frun, sade Bolla, Gud signe alla
födda och ofödda barn inom oådig herrns och nådig fruns
familj, fortfor hon.
— Gud signe, sade Torsten och vände sig till fru
Helena.
— Tack godt folk, sade hon.
Torsten och Bolla gingo glada.
— Hvilket trofast folk, sade riddaren till fru Helena,
när de åter blifvit ensamma.
— Det är ljuft att lefva och ha sådana tjenare.
— Bolla var frispråkig.
— Alldeles för mycket.
— Det blir då en liten till.
— För mig?
- Hm!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
