- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
1006

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 1006 —
— Hvad är det då å färde?
— Ah, kära kjertandes, nådig frun får ingen ro för
barnen. De vilja, att hon skall tala om sagor vid qvälls-
brasan, men bon kan inga. Det är bara Bolla, som kan
sagor. Ocb så vill nådig herrn också dricka en kåsa en-
bärsöl med Torsten, kantänka. — Hå, hå, ja, ja, det är
mte alla väpnare ocb kammarpigor, som få det så bra på
gamla dar, som I, tilläde Kerstin och suckade.
Nej, det är sannt, Kerstin lill,’ svarade Torsten. Gud
signe, hans nåd och nådig frun. — Kom hustru! Gör bar-
nen i ordning ocb följ med till herrskapet.
— Jestanes då, hur skall det gå till i detta herrans
väder, svarade Bolla.
Vägen är inte lång, menar jag och när — _ _
— Jag vet, hvad du vill säga, Torsten, sade Bolla.
Men det snöar och blåser ute. Minstingen kan jag hålla
vid bröstet, så att han inte fryser, men de två andra yngsta
barnen blir det svårt med.
Prat! Ettåringen be vi Kerstin bära, så tar jag två-
åringen på mina armar, ja, jag kan nog ta treåringen också.
Håll du bara fyraveckingen vid bröstet, så–––-nog kunna
de andra syskonen gå alltid och för resten kunna de äldsta
hjelpa till och bära sina mindre skyskon. Se så, marsch!
En stund derefter var hela väpnarefamiljen uppe i rid-
darens sal, och Holgers barn rustade om med Torstens. De
voro vana vid hvarandra och de lefde som fostersyskon.
Riddaren och Torsten sutto snart vid ölkaren och fröj-
dade sig i. samtal om gamla, gemensamma minnen, och
dessa voro inte få. Fru Helena och Bolla samtalade äfven
en stund, men snart fingo de ej vara i fred för barnen.
Ja, kära Bolla, sade fru Helena, du får lof att tala
om en eller annan saga för barnen; de taga alldeles ned
mig. Sätt dig där vid spiseln, medan stockvedsbrasan brin-
ner och låt barnen sätta sig i ring på golfvet kring dig.
Bolla gjorde, som Helena ville, och det blef alldeles
tyst i barnskaran.
— Hvad skall jag tala om för något, sade Bolla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/1010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free