Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- [Planschbeskrivning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pl. 7.
SKOFSTA BORG I WESTMANLAND.
Beläget å en vidsträckt men i öfrigt föga betydlig åshöjd på Skofsta, fordom Skoftesta, bys
skogsmark i Köping socken af Åkerbo härad företer detta fäste ej mindre i anseende till läget
än omständigheten att det, ehuru med omisskännliga spår af att vara till sin första anläggning
i det närmaste samtidigt med Mälareländernas öfriga borgar, likväl äfven långt sednare begagnats,
flere egenheter; och enär detta dess läge, mot vanligheten, sålunda medgifvit en öfverblick af
större delen af fästet med dess inre, har man ansett en tekning deraf förtjena framställas.
Skofsta borg har tre hvarandra omgifvande ringmurar. Den innersta, omslutande en aflång
fyrkant med något afrundade sidor och hörn, samt af 60 alnars längd och 50 alnars bredd,
äger 4—5 till 6 alnars sluttningshöjd, 8 till 10 alnars bredd, och i norr samt söder ingångar
genom murens kortsidor. Det inre är nog stenfritt och jämnt, bestående af grus med ett lager
af tunn och svart mylla ofvanpå. I sydöstra hörnet märkes en aflångt fyrkantig fördjupning,
begränsad å östra och södra sidorna af borgmuren, samt åt det inre eller å vestra och norra
sidorna af en med grus och mylla till stor del skyld otydlig grundmur, hvilken icke höjer sig
öfver den inre borgviddens yta. — På omkring 30 alnars afstånd från denna inre mur möter
den första af de yttre omgifningsmurarna, något mer rundad samt nästan gröfre och råare än
den förra, men å östra och vestra sidorna, i anseende till höjdens sluttningar hitåt, något lägre.
Äger äfven tvänne öppningar midt emot den inre murens, och af hvilka den södra snedt afskär
muren. Den tredje utanmuren på mycket skiljaktigt afstånd såsom ganska oregelbunden
omslutande de båda förra, dock så att den i nordvest genom en tvärmur är förenad med den
medlersta, är till sin sammansättning grofvast och råast, men eljest den smalaste och lägsta. Mellan
omgifningsmurarna förekomma större och mindre jordfasta stenar och klippor samt här och der
lösa stenar i största oordning. Se Pl. 12, fig. 1.
Om den innersta murens ursprungliga sammansättning kan intet sägas. Ehuru, att dömma
efter dess höjd och bredd i förhållande till de öfriga, största omsorg synbarligen blifvit använd
vid uppförandet, har likväl en påtaglig, sednare förändring å densamma gifvit den, fastän åter
nästan mer förfallen än utanmurarna, ett i det hela nyare skick och utseende. Också saknar
den i betydlig mohn, särdeles å inre sidorna, de andras lafgrånad. Något ställe derå med
bibehållen lodrät höjd skall knapt kunna upptäckas.
Om uppkomsten af Skofsta borg och om dess öden vore ej så litet att säga; men då sådant
ovillkorligen kräfver en utförd framställning äfven af nejdens beskaffenhet samt de närmast
varande borgars lägen i förhållande till dennas, måste dermed tills vidare anstå.
Hit höra blott hittills kända tre äldre författares upgifter om fästet. Den första från
medlet af 1600-talet, af Messenius, lyder:
»Ther ligger väster om Kopunghs by
En Stenborg, som gammal tid
Konung Grams borg nemder är,
För Upsala Konung bygtes ther,
Thet är en högd der vidt fält
Kan synas om någon krigzhielt
För handen är, som våga kan
Thenna jordborgen gripa an,
Ther är så starcka murar och vägg,
Ther hielper hvarken spiut eller egg.»
Den andra från 1667 af Nils Salanus (bland Prest. Berättelser): »Skofftestadh — På ett
bärg är een stoor skantz eller bårg, medh tree stora murar hvar om annan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/drsminnes/0010.html
