Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- [Planschbeskrivning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pl. 15.
»HARGENE STENAR» I WÄRMLAND.
Ehuru af Svea och Götha landskaperna Wärmland näst Dalarna äger minsta antalet
fornlemningar, äro likväl de, hvilka der förefinnas, så till utsträckningarna inom landskapet, som
till deras förhållande sinsemellan, högt förtjenta af närmare granskning. Så, för att nämna en
enda omständighet, tala härvarande lemningar om två på skilda tider å orten bosatta folk
klarare och ostridigare än något annat landskaps minnen. Skada att ännu till den dag, som
är, Wärmlands fornlemningar blifvit allt för lösligt granskade. Och än större skada, att
förstöringsbegäret här mer än någorstädes årligen lemnar sina bedröfliga minnesmärken efter sig.
Närvarande Pl. (15) föreställer »Hargene stenar», eller, såsom de af ortens allmoge
vanligare kallas, »Hargene Domarsäte» på Hargene ägor i By socken och Näs härad.
Stensättningen ligger i en liten barrskogsdunge å en mindre höjd, och några icke gamla löfträn växa bland
stenarna. Ett »förstörelsens märke», såsom man redan af taflan finner! Af det hela kan nu
mer utrönas endast att stensättningen bildat en från nordvest till sydost sig sträckande aflång
fyrkant (se Pl. 18. fig. 4) af ungefär 18 alnars längd och kring 10 alnars bredd. Vid
upgiften om stenarnas ursprungliga afstånd från hvarandra samt skapnad stannar man i verklig
förlägenhet, ty altför många af dem äro synbarligen rubbade ur sina gamla lägen, och ännu
flere hafva blifvit på ett eller annat vis slemt vanskapade. Blott en enda, synlig längst till
venster å taflan, skulle kunna anses äga sitt ursprungliga utseende, och denna, jämnförd med
den i midten af taflan synliga, tyckes utvisa att stenarna från början ägt
bautastensskapnad — redan en omständighet för monumentets bestämmande. Såsom af grundritningen å
Pl. 18 ses är stensättningens norra sida öppen (jfr. Pl. 17, fig. 2, som är af annan hand), och
om äfven här funnits resta stenar, eller om långsidorna sträckt sig än vidare i norr, skall man
ej förvisso säga.
Det inre af stensättningen är temligen jämnt och stenfritt. Gräs och mossa svälla
sommartid öfver flere af de svårast skadade stenarna.
Fernows upgift i sin beskrifning om Wärmland, att »Hargene Domaresäte», hvarmed han
intet annat lärer kunnat mena än denna fornlemning, bestått af 24 stenar, är icke sannolik.
Hans ord ljuda eljest sålunda: »Hargene Domaresäte låg en half mil söder från Brobacken, ej
långt från Wänern. Det tyckes hafva bestått af 24 stenar, och lärer således varet brukadt
då konungarne eller jarlarna vissa tider på året skipade lag och rätt. Eljest är en gammal
sägen, »att der varet någon slags kyrka». På ett annat ställe yttrar han att fornlemningen
utan tvifvel varit vestra Wärmlands »högsta och förnämsta Domplats». Författaren, som på sin
tid innehade det mästa af hvad om Wärmland och dess fornminnen var skrifvet, åberopar här
inga källor, och man kan föga sätta lit till hans åsigt.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/drsminnes/0016.html
