Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Bilen; delar och definitioner av redaktör Gösta Holmström - Ackermans princip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9. Sedan av »Airflow-modell», byggd i Sverige omkring 1936. En föregångare
till våra dagars »Streamliners».
råren, innan han startar sitt fordon, skall förvissa sig om att styrinrättningen
är i fullgott skick och verkar på säkert sätt.
Inte för att vi tro att någon bilförare i dessa dagar innan han startar bilen
kryper under denna och känner efter att styrhuset sitter ordentligt fast, att
alla saxsprintar äro på sin plats, parallellstagen äro raka och att det inte finns
glapp i axeltapparna. Men den vane bilisten känner i ratten om styrningen är
som den skall vara. Han måste veta hur pass stor »dödgång» man kan tillåta
i ratten, att vagnen inte har »jazzningstendenser» i vissa farter och att
styrningen inte är för stum.
Däremot är det inte alldeles säkert att bilister i gemen kunna klara ett förhör
i Ackermans styrningsgeometri.
Ackermans princip
Varken Nordisk Familjebok eller Svensk Uppslagsbok eller Encyclopedia
Britannica lämnar någon upplysning vem den Ackerman var, som stått fadder
till den nutida bilstyrningen. Hans namn stavas ibland Ackerman, ibland
Åkerman. Det har påståtts att han skulle varit svensk-amerikan och hetat Åkerman?
Men frågan är, om det inte var fransmannen Janteand som först prövade
pa-rallellogramstymingen.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
