Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Bergolja - Bergoljans kemiska sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Amerika byggdes likaså under kriget två väldiga rörledningar, den 2 500
km långa sträckan Texasbukten — New York, de s. k. »Big Inch» (24"
diameter) och »Little Big Inch» (20" diameter). Dessa ledningar hade en kolossal
kapacitet, som för den grövsta ledningen kunde uppgå till 300 000 fat per dygn
och nära 4 mill. fat åtgick enbart att fylla ledningen. Transporttiden var mellan
de båda ändpunkterna 12—15 dagar.
Bergoljans kemiska sammansättning
Bergoljan är icke en enhetlig kemisk förening utan den är sammansatt av
10 000-talet kemiska föreningar av typen kolväten dvs. kemiska föreningar,
uppbyggda av endast grundämnena kol och väte. I bergoljan ingå även små
mängder av andra organiska kemiska föreningar, innehållande andra grundämnen,
såsom syre, kväve och svavel samt vissa metaller.
Det finns flera teorier om hur bergoljan bildats i naturen, såsom bildning ur
raetallkarbider under vissa betingelser, men vetenskapsmännen synas i dag
mest benägna att ansluta sig till teorien att för hundratusentals år sedan genom
eruptiva omvälvningar eller på annat sätt enorma avlagringar av lägre marina
djur och växter inneslutits i jordskorpan och med tiden genomgått en kemisk
omvandling, som lett till bildandet av slutprodukterna kolväten. Bergoljans
procentuella sammansättning växlar, men kan sägas vara ungefär följande:
Kol ................................................................81—88 o/0
Väte ..............................................................10—14o/0
Syre ..............................................................0,01—1,0 °/o
Kväve ............................................................0,001—1,5 %
Svavel ............................................................0,01—5,0 %
Ett kolväte är en kemisk förening mellan, som namnet anger, grundämnena
kol och väte, och förekomsten av det praktiskt taget oräkneliga antalet olika
kolväten beror på kolatomernas förmåga att binda varandra med en, två eller
tre bindningar. Beroende på hur dessa bindningar förekomma indelas
kolvätena i följande huvudgrupper:
Paraffiner äro de kolväten, i vilka kolatomerna binda varandra i längre
eller kortare kedjor (se tabell 1), alltid med en bindning mellan varje par
kolatomer. Paraffinkolväten kallas också mättade. Kolatomerna kunna binda
varandra i en enda lång kedja eller bilda en eller flera förgreningar. På detta
sätt kunna således med samma antal kol- och väteatomer bildas flera olika
bindningsformer. Den raka kedjan betecknas normal, under det att de grenade
kallas isomerer av den raka. Eftersom kolatomens valens eller värdighet är 4
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
