Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Smörjoljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På senare år har man emellertid mer
och mer övergått till apparater, som
noggrant och direkt angiva den
kine-matiska och dynamiska viskositeten.
Sådana apparater äro Vogel-Ossag och
Ubbelohdës kapillärviskosimetrar samt
Höpplers kulviskosimeter.
Oljornas viskositet avtager med
stigande temperatur. Man har funnit, att
viskositet-temperaturkurvan är en
logaritmisk funktion och Professor
Ubbe-lohde har påvisat, att man erhåller
praktiskt taget raka
viskositet-tempera-turkurvor på ett diagram, där abskissan
graderas som logaritmen för absoluta temperaturen och ordinatan som loglog
(est + 0,8), se fig. 27. Viskositeten avtager med stigande temperatur olika
tör oljor av olika ursprung och sammansättning och man föredrager t. ex.
vid val av motorsmörjoljor vanligen den olja, som är minst
temperaturberoende, dvs. har den flackaste viskositetstemperaturkurvan. Man har sökt att
på olika sätt mäta och uttrycka denna viskositetskurvans lutning, oljans
visko-sitetsändring med temperaturen. Sålunda har man i Amerika infört begreppet
viskositetsindex (V. I.) enligt Dean & Davis. Man har härvid utgått från två
oljeserier med så olika viskositet-temperaturkurvor som möjligt, nämligen en
paraffinbasisk, som anses ha den flackaste viskositet-temperaturkurvan och
en asfaltbasisk, som anses ha den brantaste. Man utgår från oljornas viskositet,
uttryckt i Saybolt-sekunder, vid 100 och 210° F och har man fastställt vilken
viskositet (i Saybolt-sekunder) vid 100° F, som svarar mot viss viskositet vid
210° F och på så sätt konstruerat två kurvor (se fig. 28) en kurva L för oljor
av den mest temperaturberoende oljeserien, asfaltbasoljorna och en kurva H
för oljor av den minst temperaturberoende, paraffinbasoljorna. Oljor
tillhörande asfaltbasserien, tecknas med index 0 och oljor tillhörande
paraffinbas-serien med index 100. Avståndet mellan kurvorna har indelats från 0 till 100.
Vid beräkning av en oljas viskositetsindex har man att bestämma viskositeten
i Saybolt sek. vid 100 och 210° F och oljans viskositetsindex erhålles direkt
ur diagrammet.
Har man t. ex. funnit, att en oljas viskositeter vid 100 resp. 210° F svarar
mot en viss punkt U i diagrammet, beräknas motsvarande viskositetsindex ur
denna punkts läge i förhållande till L och ff-kurvorna.
Fig. 28.
7 — Bilboken 1.
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
