Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Förgasarmotorer av civilingenjör Tor Berthelius - För gasarmotorns allmänna konstruktion och uppbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. Förgasarmotorer
Av Tor Berthelius
Förgasarmotorns allmänna konstruktion
och uppbyggnad
Innan de enskilda detaljer beskrivas, som förekomma i en motor, är det
lämpligt med en kort översikt över de olika typer av bilmotorer som finnas. Man
har försökt att driva bilar med varje typ av motor, som sett dagens ljus, men
förbränningsmotorn har visat sig överlägsen de övriga. Vi komma därför att
hoppa över såväl kolvångmaskiner som elektriska motorer och utelämna även
ång- och gasturbiner (förbränningsturbiner), — ehuru det ej är osannolikt, att
det i en ny upplaga av denna bok blir anledning att syssla med de sistnämnda.
Den motor, som alla känna till under namnet förbränningsmotor, kan efter
sitt arbetssätt uppdelas i tre huvudgrupper, 1) förgasarmotor, 2) dieselmotor
och 3) hesselmanmotor. Enligt denna uppdelning är även detta kapitel
disponerat. Men var och en av dessa typer kan byggas i ett mycket stort antal
olika utföranden, och det finns bilmotorer av såväl 1) radialtyp
(stjärnmoto-rer) som 2) axialtyp (vickskivemotorer m. fi.), 3) radmotorer och 4)
V-mo-torer, jämte vissa andra varianter av dessa såsom »flata motorer», W-motorer
etc. Av alla dessa är det endast radmotorerna och V-motorerna, som vunnit
större spridning för bildrift, och det är alltså de sistnämnda som närmare skola
studeras här.
Det finns emellertid även andra indelningsgrunder för motorer, bl. a. sättet
för kylning. Man skiljer här mellan luftkylda och vätskekylda motorer. Av
dessa äro för bildrift de vätskekylda i sådan majoritet, att det torde vara
berättigat att helt lämna de luftkylda åt sidan. Det finnes visserligen några
europeiska vagnar1, men de ha aldrig sålts i något större antal i Sverige.
1 Spec. tjeckiska såsom Tatra, Aero m. fi., men även tyska (KdF-vagnen).
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
