Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Förgasarmotorer av civilingenjör Tor Berthelius - Allmän del - Beskrivande del - Cylinderblock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad som ovan sagts gäller endast ventilstyrda 4-taktmotorer samt i viss
utsträckning även 2-taktmotorer med ventiler, vilka senare emellertid ännu ej
äro så allmänt förekommande (GMC 2-takt diesel). Slidstyrda bilmotorer äro
så pass sällsynta, att det här ej finnes anledning att gå in på de speciella
förhållanden, som gälla för dessa.
2-taktmotorerna utgöra ifråga om gasväxlingen ett helt annat problem.
2-takt-principen i sig själv erbjuder ej enkla lösningar, varför ett stort antal olika
konstruktioner framkommit, vilka alla syfta till att tillföra cylindern
tillräckliga luftkvantiteter utan att förluster genom avgaskanalerna erhållas. Bland
de 2-taktmotorer, som finnas för bildrift, är det endast den tyska DKW-motorn,
som fått allmännare utbredning i Sverige.
Beskrivande del
Cylinderblock
Det övervägande antalet bilmotorer är uppbyggt kring ett cylinderblock,
som förutom cylinderloppen i sig innehåller även övre vevhuset. Detta ger en
sluten enhet av stor styrka och som i framställningskostnad är förmånligare
än övriga konstruktioner. Enligt den principen äro praktiskt taget alla motorer
för personvagnar och mindre lastvagnar tillverkade.
Fig. 23 visar ett cylinderblock för en toppventilmotor av konventionellt
utförande med på detsamma monterade delar. Bilden ger en god uppfattning
om en motors allmänna uppbyggnad.
Fig. 24. Sektion av cylinderfoder,
våta utförandet.
Fig. 25. Sektion av cylinderfoder,
torra utförandet.
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
