Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Förgasarmotorer av civilingenjör Tor Berthelius - Beskrivande del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som nu användas. För varje 0,1 kg/em2 övertryck i kylaren stiger vattnets
kokpunkt med 2,4° C.
Fig. 130 visar värmeöverföringsförmågan (kcal dm2 • h • 60° C) hos en
rank-kvlare och en rörkylare, båda av tjocklek 2". Den förra har en kylyta på
11,28 m2 och den senare 8,02 m2 på en frontarea av 32 dm2. Värmeöverföringen
är obetydligt sämre för rörkylaren.
Omräknas ovanstående siffror till värmegenomgångstal (kcal m2 • h • °C)
finner man emellertid, att rörkvlaren bättre utnyttjar den befintliga kylytan
(se fig. 131). Tryckfallet för luften vid passagen genom kylaren är lika och
framgår av fig. 132. I samtliga fall avses lufthastigheten före kylaren.
Kylaren består av tre delar, nämligen förutom ovan beskrivna cellpaket även
av topptanken och bottentanken. Dessa utgöra samlingslådorna i vardera änden
av cellpaketet och till dessa gå de rör, som leda till motorn. I topptanken sitter
påfyllningsröret för kylvätskan. I de fall kylsystemet står under övertryck
tillslutes detta påfyllningsrör med ett lock, som i sig innehåller en fjäderbelastad
ventil; ventilen bestämmer trycket jämte en vakuumventil, som öppnar om
det uppstår undertryck i kylsystemet. Ovanför tryckventilen mynnar
överloppsröret för vatten.
Kylaren utföres helt av mässing. Förr användes för vissa delar koppar, men
vinsten som göres genom att använda koppar i stället för mässing är obetydlig
och motiverar icke den ökade kostnaden. Anslutningsrören till kylaren bruka
göras av förtent aducerat gjutjärn.
Kylarvätskor.
För att förhindra sönderfrysning av kylare och motorblock användas
vintertid speciella kylarvätskor (s. k. frostskyddsvätskor). Dessa skola ha
tillräckligt låg fryspunkt samt få ej vara skadliga för kylsystemet.
Det är vanligen tre vätskor, som komma till användning, nämligen sprit,
[-Volymprocent-]
{+Volym- procent+} Fryspunkt Kokpunkt
Sprit Glykol Glycerin Sprit Glykol Glycerin
10 — 3 — 5 — 1 92 101 101
20 — 8 -10 — 3 88 102 102
30 —14 -17 — 6 87 103 103
40 -22 -25 -17 84 104 104
50 -30 —40 -32 83 106 105
Tabell 10.
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
