Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Dieselmotorn av civilingenjör Åke Larborn - Bränslesystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilket emellertid knappast
förekommer vid den vanliga boschpumpen.
Vilken typ av pumpelement, som
användes, är betingat av varje
motortyps speciella fordringar.
S pridarehållare.
Från insprutningspumpen går
bränslet via en tryckledning till
spridaren, som är fastsatt i
spridare-hållaren. Fig. 24 visar en vanlig typ
av spridarehållare, hopmonterad
med en s. k. drosselspridare.
Bränslet går från
tryckrörsanslut-ningen genom en smal kanal ned till
spridaren. Spridarenålen är medelst
en tryckstav belastad av en kraftig fjäder. För att spridaren skall öppna,
fordras ett visst tryck på bränslet, det s. k. öppningstrycket. Detta kan
inställas till önskat värde genom att fjäderlängden ändras medelst justerbrickor.
G-enom det höga trycket på bränslet kan det ej undvikas, att en del olja
läcker förbi spridarenålen upp i spridarehållarens inre. Denna s. k. läckolja
tages ut genom en särskild rörledning och kan återledas till bränsletanken.
Läckoljemängden är normalt synnerligen obetydlig.
Spridare.
Spridare finnas i en mängd olika utföranden. De egentliga huvudtyperna
äro två, nämligen hålspridare och tappspridare. Hålspridarna kunna ha ett
eller flera hål, medan tappspridarna alltid ha endast ett hål. Vid de sistnämnda
har spridarenålen en tapp, som utfyller öppningen, då spridaren är stängd.
Detta medför bl. a. att risken för spridarens igenkoksning är mindre än vid
hålspridarna.
Av tappspridarna finnes en förut omnämnd typ, som har ett speciellt intresse,
nämligen drosselspridaren. Denna är utförd så, att tappen under första delen
av nållyftet till största delen uppfyller öppningen, så att utströmningsarean
blir mycket liten. Den utströmmande bränslemängden blir på så sätt väsentligt
mindre under insprutningens början. Denna drosselverkan är dock
förhållandevis obetydlig vid små insprutningsmängder, t. ex. tomgång (jfr fig. 4).
Ringspalten, genom vilken bränslet strömmar till en början, är blott någon hundra-
Fig. 25. Olika spridaretyper.
307.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
