Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Bromsar av civilingenjör Karl J. Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
lag, förefinnes alltid i beröringsytan
en viss friktion F, vars storlek kan
bestämmas genom experiment. Man
har funnit att •
1. om föremålet ligger stilla på
underlaget, så är
F <
G — fx
CD
där fv är ui/o-friktionstalet;
2. om föremålet glider utefter underlaget, så är
G~fg
(2)
där fg är gZid-friktionstalet.
Verkar på föremålet en dragkraft P, motverkas denna av friktionskraften F.
Om föremålet rör sig med konstant hastighet, är F = P, varför, enligt (2)
P
G = fe
eller P = fg • G = F
(3)
(4)
Friktionstalet är beroende av föremålets och underlagets material och
yt-beskaffenhet samt ibland av hastighetens storlek. För normala fall ifråga om
bilbromsar kan f anses konstant inom det hastighetsområde som förekommer.
Av ekvation (4) synes, att om f är konstant, så blir friktionskraften F
proportionell mot vikten G, dvs. trycket mot underlaget. Om bilen därför
förses med ett speciellt friktionsaggregat, där trycket mellan den rörliga och den
fasta delen kan regleras från förarplatsen, så bör denna anordning kunna
användas för att stanna vagnen, dvs. för bromsning.
Hur en dylik friktionsanordning ter sig, då den är utförd som bilbroms,
visas principiellt i fig. 2. T är bromstrumman, som är fästad på hjulet och
följer med detta i dess rotation. På plattan A (»bromsskölden»), som är
stillastående i förhållande till hjulrotationen, äro bromsbackarna Bx och B2
fästade men vridbara kring axlarna X och Y respektive. Bromsbackarna pressas
mot bromstrumman med en dubbelsidig kam C, fastsatt på axeln D, i vars
andra ände hävarmen E påverkas av kraften från bromspedalen, respektive
föraren. Backarna hållas tryckta mot kammen av fjädern F, varvid de äro fria
från bromstrumman (»körläge»). Av praktiska skäl äro bromsbackarnas
tryckytor beklädda med slitbelägg B3 och B4 (»bromsbelägg»), som vid behov kunna
utbytas. Vid bromsningen begagnar man sig av friktionen i två avseenden:
524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>