Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Ram, fjädrar och hjul av ingenjör Gösta Walroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 40. Dubonnets
knäledsaggregat (tidigare
modeller av Chevrolet
och Pontiac).
1. Dubbelverkande
stötdämpare.
2. Primärcylinder.
3. Påfyllningsplugg.
4. Fjäderstyrning.
5. Kåpa.
6. Övre fjädersäte.
7. Huvudfjäder.
8. Hjälpfjäder.
9. Parallellstag.
10. Styrarm.
11. Hjularm.
12. Stödarm.
13. Nedre fjädersäte.
14. Fäderarm.
15. Hjularmsaxel med
bommar.
16. Återslagscylinder.
Den individuella upphängningen av hjulen kan utföras på många olika sätt.
I regel äro hjulen upphängda i ledbara konsoler eller svängarmar, ofta
oegentligt kallade svängaxlar, som kunna vara antingen tvärställda eller anbragta
parallellt med ramens bärbalkar. Tvärställda svängarmar äro dock vanligast.
Med avseende på fjädringen kunna alla fjädertyper förekomma — bladfjädrar,
spiralfjädrar och vridstänger (torsionsfjädring). Olika fjädertyper kunna för
övrigt kombineras för avfjädring av ett och samma hjul.
Fig. 39 visar schematiskt några mer eller mindre vanliga konstruktioner
vid individuell framhjulsupphängning. En del av dem uppfyller, som vi skola
se, ej helt fordringarna på oförändrad cambervinkel och spårvidd, även om
de i praktiken visat sig tillfredsställande.
Fig. 39 A återger en konstruktion, som alldeles saknar svängarmar, i det
att hjulen äro upphängda i två tvärställda bladfjädrar. Som synes inträffar
vid hjulens upp- och nedgående rörelse en viss spårviddsförändring. Detsamma
gäller konstruktionen enligt fig. 39 B, vid vilken hjulen äro upphängda i två
lika långa svängarmar (parallellogramtypen). Vid det utförande, som visas i
fig. 39 C (trapetstypen), förekommer ingen förändring av spårvidden. Däremot
påverkas i regel cambervinkeln något. Utföringsformer, som inte medföra någon
förändring vare sig av spårvidden eller cambervinkeln, illustreras i fig. 39 D,
-E och -F. De båda sistnämnda representera konstruktioner med längsgående
618
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
