Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Bilens elektriska system av ingenjör Bengt Nauckhoff - Start- och ljusanläggningens enheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ratorn kräver ett felfritt batteri. Skulle batteriet vara skadat eller ett
kabelbrott föreligga, stiger generatorspänningen och kan nå sådana värden att
glödlamporna brinna sönder. Generatorn skadas också härvid. Man förser därför
fältkretsen med en säkring, som skyddar generatorn och gör den strömlös.
Säkringen skyddar däremot icke lamporna mot överbelastning. Tredje borsten
inställes för ett visst varvtals- och belastningsområde. Över och under detta
kan generatorn därför endast lämna en lägre effekt. Härav följer särskilt vad
batteriladdningen beträffar, att laddningsströmmen först snabbt stiger med
varvtalet, för att när maximivärdet uppnåtts åter långsamt sjunka enligt
diagrammet (se fig. 10).
Batteriet laddas alltså mindre vid ett högre varvtal än vid ett medelvarvtal.
Vidare erhåller batteriet i väl uppladdat tillstånd en något högre
laddningsström, än om det varit urladdat. Detta kan vid en underdimensionerad
anläggning leda till att batteriet förstöres eller blir överladdat. Genom
inställning av tredje borsten avpassas laddningsströmmen efter årstidens strömbehov.
I regel inställes laddningen på 10 à 15 ampère under sommartid och på 18
à 25 ampere under vinter, givetvis något beroende på generator och
körför-hållanden. Vid vagnar med tredje-borste-generator bör man regelbundet
kontrollera batteriets laddningstillstånd (syravikt), så att erforderlig justering av
tredje borstens läge kan göras.
Reläet fungerar på samma sätt som vid spänningsreglerande generatorer.
Det parallellkopplar batteriet till generatorn för laddning, när generatorns
varvtal är så högt, att batteri- och generatorspänning äro lika stora. När
varvtalet sjunker, bryter reläet åter förbindelsen, då generatorspänningen
under-skridit batteriets spänning. Härigenom kan sålunda batteriet icke urladda sig
via generatorn.
Hur reläet är kopplat till tredje-borste-generatorn visas i fig. 8.
Vid större märkeffekt bruka generatorerna vara försedda med fläkt för att
kylas tillräckligt. I vissa fall är generatorns axel genomgående, för att
möjliggöra tandemdrift av andra mindre hjälpapparater. Drivningen arrangeras
vanligen medelst en eller flera kilremmar eller kuggdrev, och fastsättningen kan
utföras på olika sätt. En generator av mycket ovanlig typ är den av
Auto-Union A. G. för DKW:s 2-taktmotor konstruerade s. k. »dynastartern», som i
sig förenar såväl generator och spänningsregulator som även strömfördelare och
startmotor (se fig. 11). Den är direkt driven från| motoraxeln och kan som
generator leverera ca 150 watt vid 2 000 v. p. m. Ankare och kollektor äro
monterade på motorns axel och tjänstgöra i viss mån som svänghjul.
Fält-magneterna äro 12 till antalet och placerade på en med dynastartkåpan förenad
platta. Varannan av fältmagnetspolarna är lindad med fåvarvig startmotor-
668
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
