- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
872

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Allmänna motorarbeten av ingenjör Sten R. Walles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delarna i tur och ordning skjutas av från axlarna. När en axel är ren är
det lätt att kontrollera dess förslitning på de ställen vipparmarna varit
upplagrade. Mätes axeln på dessa ställen och där ingen upplagring skett, erhålles
en direkt uppgift om slitaget. Äro axlarna slitna på upplagringsställena måste
ju också bussningarna i vipparmarna vara slitna. Delarna skola som nya ha
en sugtät passning utan att gå styvt och utan kännbar glappning. Förses
vipp-armarna med nya bussningar, böra också axlarna förnyas eller slipas. Den
nya bussningen måste ju brotschas efter axelns största diameter, den oslitna
delen, för att kunna monteras, och blir för glapp då den kommer på sin plats.
Dessutom slits den fortare om spelrummet är stort och även på grund av
ojämnheter i axeln, om denna ej blir slipad. Det blir alltså föga glädje med ett
sådant arbete. Under de senaste krigsåren med dess knapphet på reservdelar
har man i större utsträckning än tidigare slipat vipparmsaxlarna och försett
vipparmarna med grövre bussningar. Huruvida man i fortsättningen skall
rekommendera detta förfaringssätt är nog enbart en ekonomisk fråga. Det går
betydligt snabbare att ersätta axlarna med nya än att slipa dem.

Monteringsarbeten och justeringar behandlas på sid. 946 och följande.

Kamaxeln.

Kamaxeln är så intimt sammanhängande med ventilmekanismen, att det kan
anses riktigt att den behandlas i samband med denna. Det ligger mycket arbete
och många års erfarenhet bakom utförandet av denna axel med dess kammar.
På tidigare motorer voro kammarna utformade separat och fastskruvade på
en cylindrisk axel, vilket tillsammans bildade föregångaren till den nu använda
kamaxeln. Den moderna kamaxeln är hejarsmidd i ett stycke med kammar
och lagertappar. Kammarna äro härdade och slipade i specialmaskin. De
utformas med mycket stor precision och mycket noggranna beräkningar ligga
bakom kammarnas formgivning. De öppnings- och stängningstider som
kammarna ge ventilerna äro i hög grad bestämmande för motorns effekt. En
ändring av kammarnas form kommer att inverka menligt på motoreffekten. Skulle
kamaxeln under gång fjädra undan något för de tryck den blir utsatt för när
ventilerna öppnas, medför även detta en nedsättning av motoreffekten.
Kamaxeln tillverkas därför möjligast styv.

Kamaxeln upplagras ofta vid mindre motorer på lika många ställen som
det finnes ramlager i motorn. På större motorer, sex- och åtta cylindriga,
brukar den vara upplagrad på fyra ställen. Förutom kammar och lagertappar
finnes på kamaxeln en extra kam för drivning av bränslepumpen om sådan
finnes, 1 i fig. 87. Dessutom erhålla i regel både oljepump och strömfördelare
sin drivning från kamaxeln. För detta ändamål är ett snäckdrev utskuret på

872

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:47:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0902.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free