Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Motorrenoveringar av ingenjör Hans Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blybronslagret kan tåla högre specifikt tryck än vitmetallagret, och det
användes därför framför allt i dieselmotorer. Det är uppbyggt efter samma
principer som ett vitmetallager, men har istället för vitmetall invändigt en
beläggning av blybrons.
Framställning av blybronslager ställer mycket stora krav pa tillverkaren,
närmast på grund av svårigheten att gjuta in metallen. I denna, som till sin
huvudbeståndsdel är elektrolytisk koppar, ingår även bly och detta i sådan
mängd att vid smältning blyet icke är helt löst i kopparn. Materialet är
sålunda icke en legering utan en blandning, och svårigheten ligger framför allt
i att få det fria blyet jämnt fördelat i lagret.
Blybronslagren äro som regel icke utformade som precisionslager, utan de
ha relativt tjocka skålar. Tjockleken på metallskiktet är i allmänhet
omkring 1,0 mm.
Att gjuta om blybronslager låter sig icke göra, närmast av den anledningen
att metallen skall gjutas in vid så hög temperatur som ca 1 400° C. Vid denna
temperatur blir stålskålen så deformerad att den icke längre kan tjänstgöra.
Blybronslagren fordra i allmänhet härdade vevaxlar, för vilka emellertid
slipningsproceduren är densamma som vid normala axlar. Någon risk för
ge-nomslipning av härdskiktet föreligger icke förrän efter ett flertal slipningar.
Härddjupet är vanligen omkring 2 mm radiellt.
Andra lager som heller icke lämpa sig för omgjutning äro bl. a. de som
användas i Ford V8 motorerna. Dessa lager ha till att börja med en ganska
komplicerad konstruktion. Genom att motorn är V-formad men vevaxeln endast
försedd med 4 vevslängar, lagrar två vevstakar i par utanpå ett lager. Själva
lagerskålen i sin tur lagrar sedan utanpå vevtappen.
För att detta arrangemang skall fungera väl ställas mycket höga krav på
lagerskålarnas kvalitet. Dessa äro utförda med en stomme av stål, på båda
sidor beklädd med lagermetall. För ifrågavarande motor utgöres metallen av
en legering baserad på kadmium —■ i en del fall legerat med nickel och i en
del fall med silver. Mängden av de sistnämnda metallerna är mycket liten, och
kadmium är sålunda huvudbeståndsdelen i båda fallen.
Strax före kriget framkom i Amerika en ny typ lager med ett mellan
stålskålen och vitmetallskiktet liggande bronsskikt. Vad som förhindrar
renovering av dylika lager är det förhållandet att vitmetallskiktet är ytterligt tunt
— endast omkring 0,1 mm. Skulle man försöka gjuta om ett sådant lager skulle
resultatet bli en så kraftig deformation av den kombinerade stål-bronsskålen,
att vid en bearbetning av vitmetallen denna skulle komma att variera i tjocklek
på ett mycket ofördelaktigt sätt.
999
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
