- Project Runeberg -  Paul I:s död : skådespel i fem akter /
18

(1911) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten. Andra taflan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som måtte ha förkylt sig i den här kölden... Nå hur
går det med Rousseau?

Alexander. Rousseau? Ja, vet du, jag tänker
jämt på honom Det ursprungliga naturtillståndet...
Ack hvarför föddes vi inte på den tiden, då alla
människor var herdar och bröder!

Elisabet. Som gamla Kurakin sjunger:

Där kristallklar flod flöt fram
herden satt med sina lamm...

Alexander. Håna inte, Lisanka. Är det kanske
inte sant, att i naturens enfald hjärtat har en lifligare
känsla af det som utgör den sanna lyckan och som ett
nådigt väsen har ingjutit i människolifvets käril?...

Elisabet. Ingjutit i människolifvets käril... Hvad
du talar väl, Sasja!

Alexander. Ack det är min enda dröm — när
jag blir kejsare att afsäga mig tronen, afstå från makten,
visa alla, hur jag afskyr despotismen, erkänna människans
heliga rättigheter — les droits de l’Homme, ge
Ryssland konstitution, republik — allt hvad de vill — och
sen fara min kos med dig, älskade, fly långt, långt
bort... Och så skall vårt lif förflyta som en tjusande
dröm därborta vid Rhens stränder eller i det blå Jura
i en enslig hydda omslingrad af vinrankor, i naturens
och oskuldens famn!...

Elisabet. Jaa, visst, i en enslig hydda... Se
nu går där återigen nån utan mössa, det är visst en
tsjinovnik — päls med en orden på. Och kusken där
i släden håller tömmarna med båda händer och mössan
mellan tänderna. Så besynnerligt! Och soldaten vid
slagbommen pryglar en gumma. Hon tjuter och han
slår. Det tar visst aldrig slut. Det blir för ängsligt

— 18 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmpaul/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free