Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-för när — och jag är ju bara en liten mus. Skall smyga
så sakta, så sakta.
Går.
Konstantin (öppnar dörren och tittar ut). Han har
smugit sig fram. — Han lyssnar. — Han kikar genom
dörrspringan. — Nu knackar han på dörren. — De
öppnade. — Nu gick han in. — Hur skall det nu gå?
Tystnad.
Konstantin. Han kommer ut igen.
Kutaj sov in.
Ku t aj so v. Vid sitt allra nådigaste lynne. Efter
regn kommer solsken...
Konstantin. Han kommer, han kommer.
Paul in.
Paul (med utsökt artighet, i det han kysser Maria Feodorovnas
hand). Jag ber om ursäkt, ers majestät — har låtit
vänta på mig till middagen — men jag har ingen aptit.
Tag inte illa upp, mina herrar — sätt er till bords
mig förutan, jag kommer litet senare.
Tystnad.
Paul. Men hvarför stå ni och se så besynnerliga
ut allesamman? Jag skrämde er visst med mitt lilla
skämt nyss? Nå jag skall inte, jag skall inte mera...
Det var bara ett skämt af mig... (Till Maria Feodorovna.)
Säg mig, madame, är inte jag också en människa?
Tystnad.
Paul. Nåå? Svara, när man frågar. Är jag en
människa eller inte?
Maria Feodorovna. Ja, ers majestät.
Paul. Och om jag är en människa, då kan jag
också fela. Och ni, är ni en människa?
Maria Feodorovna. Ja det är jag...
— 53 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
