Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten. Första taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ropsjinski. Ja kanske det... det är något
oredigt, hvitt — jag kan inte se...
Återvänder till bänken.
Kirilov. Ja ja... Det är väl något otäckstyg
__ brukar så vara om nätterna. Men gör du
korstecknet och läs en bön — vik hädan, säg, vik hädan
— så rör det dig inte.... (Korsar sig och gäspar).
O-ho-ho, vi fattiga syndiga människor. Skydda och
bevara oss, himmelska drottning...
Kirilov och Ropsjinski somna. Kråkornas krax tystnar
Lyktan börjar röka och slocknar. I fönstret det blåaktiga
återskenet från snöyra i månsken.
Paul (i drömmen). Sasja, Sasja, min kära lilla gosse...
Det knackar på dörren, som från trappan för in i
entrérummet.
Kirilov (vaknar). Det knackar... Stepan, hör du?
Ropsjinski (i halfsömnen). Kråkor... kråkor...
Usch, Danilitsj, hvad jag drömde. (Vaknar alldeles). Hvad
för slag?... Knackar det?
Kirilov. Gud fader! Har det ändå händt nån
olycka? Förbarma dig, himmelska drottning!... (Han
kopplar på sig sabeln och går bort till dörren). Hvem där?
Argamakovs röst (utanför dörren). Öppna! öppna!
Kirilov. Hvem där? Hvem är det?
Argamakovs röst. Har du blifvit döf, din gamla
åsna, hör du inte på rösten, att det är jag? Jag, jag
— Argamakov, platsadjutanten...
Kirilov. Alexander Vasiljitsj — hvad är det ers
högvälborenhet behagar?
Argamakovs röst. Vill du inte vakna, din
fylltratt! Har du glömt hvem det är du talar till?.. •
Jag skall till hans majestät med en rapport.
— 105 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
