Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gyllne skalbaggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhang mellan orsak och verkan; när den är
ur stånd att göra det, lider den af ett slags tillfällig
förlamning. Men när jag återhämtat mig från denna
häpnad, gick småningom upp för mig en tanke, som
gjorde mig ännu mera häpen än det där tillfälliga
sammanträffandet. Jag började att tydligt erinra mig, att
det inte hade funnits någon teckning på pergamentbiten,
när jag på den ritade upp skalbaggen. Jag blef
fullkomligt säker därpå, ty jag minnes, att jag vände först
den ena, sedan den andra sidan uppåt för att söka efter
den renaste fläcken. Hade dödskallen funnits där, skulle
jag naturligtvis inte ha kunnat undgå att märka den.
Här var verkligen en hemlighet, som jag kände mig
oförmögen att förklara. Men redan i detta tidiga
ögonblick tycktes i mitt förstånds aflägsnaste och mest
undangömda vrår svagt glimma likt en lysmask aningen om
den sanning, som den senaste nattens äfventyr har på
ett så lysande sätt bevisat. Jag steg genast upp, lade
undan pergamentet på ett säkert ställe och afvisade
hvarje ytterligare grubbel, tills jag skulle bli ensam.
»När du hade gått, och när Jupiter låg i djup
sömn, tog jag mig för att mera metodiskt undersöka
saken. Först och främst tänkte jag efter, huru
pergamentet hade kommit i min ägo. Den plats, där vi hittade
skalbaggen, var på kusten af fasta landet, omkring en
mil ostvart och blott en kort bit ofvanför
högvattensmärket. När jag tog tag i den, gaf den mig ett skarpt
bett, som gjorde, att jag tappade den. Insekten flög
bort emot Jupiter, men med sin vanliga försiktighet såg
han sig omkring efter ett blad eller något annat att ta
skalbaggen med. I detta ögonblick föllo hans ögon och
mina också på pergamentslappen, som jag då trodde var
ett papper. Den låg halft begrafd i sanden, endast ett
hörn stack upp. Strax bredvid den fläck, där vi hittade
den, såg jag lämningarna af skrofvet till hvad som
tycktes ha varit ett fartygs storbåt. Vraket syntes ha
legat där mycket länge, ty man kunde knappt finna spår
af båtspanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
