Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gyllne skalbaggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men jag har ju sagt, att figuren inte var en get.»
»Nå, en killing eller ett kid då. Nära nog samma sak.»
»Nära nog, men inte fullständigt», sade Legrand. »Du
har nog hört talas om en kapten Kidd. Jag fattade
genast bilden af djuret såsom ett kid — ett slags ordlek eller
hieroglyfisk namnteckning. Jag säger namnteckning, ty
dess plats på pergamentet ingaf mig denna föreställning.
På samma sätt hade dödskallen i hörnet snedt emot
utseende af en stämpel eller ett sigill. Men jag var
svårligen nedstämd genom frånvaron af allt annat, af själfva
hufvuddelen af mitt inbillade redskap, af själfva texten
till mitt system.»
»Jag antar, att du väntade att finna ett bref
mellan stämpeln och underskriften.»
»Något i den vägen. Sanningen är, att jag kände
mig oemotståndligt genomträngd af aningen om någon
ofantligt stor lycka, som förestod. Hvarför — det skulle
jag knappt kunna säga. När allt kommer omkring, var
det kanske snarare en önskan än en positiv tro. Men
skulle du kunna föreställa dig, att Jupiters enfaldiga ord
om, att skalbaggen var af massivt guld, hade en
märkvärdig inverkan på min fantasi? Och dessutom denna följd
af händelser och sammanträffanden, som voro så ytterst
märkvärdiga. Märker du, hvilken ren slump det var,
att alla dessa händelser skulle tilldraga sig på den enda
dagen under hela året, då det har varit eller torde
komma att bli tillräckligt kallt, för att det skulle
behöfva eldas, och att utan brasan och utan hundens
mellankomst i just det ögonblick, då han kom in, skulle jag
aldrig ha märkt dödskallen och heller aldrig blifvit ägare
till skatten?»
»Men fortsätt. Jag är idel otålighet.»
»Nåväl, du har naturligtvis hört de många
historierna, som äro i omlopp, de tusen sväfvande rykten om
pengar, som någonstädes på Atlantiska hafvets kust gräfts
ned af Kidd och hans kamrater. Dessa rykten måste
ha haft någon grund i verkligheten. Och att ryktena
ha existerat så länge och så oafbrutet, kunde enligt min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
