Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Vari man äter supé med den bestående ordningens upprätthållare - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gitarrens själ ur den med ett ryck. Fru Nadia öppnade
långsamt ögonen.
— Ah, sade hon. Är det redan slut? Var det en —
en sibirisk dans?
— Äkta sibirisk, sade hennes kavaljer och förde
henne tillbaka till hennes plats. Så dansar man i Omsk,
Tomsk och Jeniseisk.
Fru Nadia sjönk ned på stolen. Hennes ögon hängde
vid honom med ett gåtfullt uttryck. Han ville också
sätta sig. Men han blev förhindrad.
Monsieur Raymond hade stående väntat på att
dansen skulle sluta. Hans något framskjutande kindben
brunno, hans små ögon gnistrade, och hans skägg
stretade ut av vrede.
— Min herre! sade han. Nog med detta komedispel!
Ni är lika litet sibirier som jag är det. Ert beteende
visar det. Ni är madame Nadias tysk!
— Vad är jag?
— Ni är madame Nadias tysk, förneka det inte! Ni
tillhör denna nation!
— Och om jag gjorde det, på vad vis kunde det angå
er? Äro vi inte båda madames gäster?
Monsieur Raymonds panna blev rödare och rödare
av harm.
— På så vis att jag vägrar att sitta till bords med en
medlem av denna nation! Har ni förstått? Vid
fredskonferensen i Versailles var det nödvändigt för oss att
ett kort ögonblick vistas i samma rum som tyskar. Det
var när tyskarna skrevo under fredstraktaten. Men
inte ens då förnedrade vi oss till att sitta vid samma
bord som de. De fingo sitta vid ett litet bord för sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
