Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
När klockan slog sex, började officerarne infinna
sig vid sina kompanier. Ej förrän klockan tio f. m.
skulle regementet vara samladt och uppställdt, men
med undantag a.f Steljkovskij hade ingen enda af
kompanicheferna ens en tanke på att låta sina arma,
uttröttade soldater sofva ut och hämta krafter till den
förestående dagens mödor. Tvärtom, aldrig hade deras
tjänste-ifver och nitälskan varit större än denna morgon, luften
stod tjock af svordomar, hotelser och skymford, och
örfilar, munfiskar, sparkar och knytnäfsslag haglade vid
hvarje det minsta fel öfver de alldeles utmattade,
olyckliga soldaterna.
Klockan nio uppmarscherade kompanierna på
paradplatsen, omkring fem hundra steg framför fronten af
lägret. Sexton stycken, med små, brokiga signalflaggor
försedda escheloniärer utposterades i en snörrät linie, väl
en half verst i längd, för att med matematisk
noggrannhet utmärka de punkter, där hvarje kompanis högra
flygel vid paraderingen för kårchefen skulle befinna
sig. Löjtnant Kovàko, som fått detta högviktiga
uppdrag på sin lott, var naturligtvis en af dagens hjältar,
och i känslan häraf galopperade han som en rasande
— röd och svettig och rmed mössan på nacken — fram
och åter utefter linien under hiskliga skrik och
svordomar samt bearbetande med sabeln refbenen jpå sin
magra, hvita häst. Den arma kraken, grånad af ålder
och starrblind på högra ögat, viftade krampaktigt med
sin korta svans och iackompanjerade konsekvent sin ej
synnerligen eleganta galopp med små, skarpt markerade
»salutskott». Ja, på löjtnant Kovàko och hans
escheloniärer hängde i dag hela regementets väl och ve, ty
det var han, som ensam bar det förskräckliga ansvaret
för de sexton kompaniernas inbördes »luckor» och
»rättning».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
