- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
242

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

han ville gråta. Med girig längtan afvaktade han de
första, heta, bittra tårarna, som — hoppades han —
skulle gifva honom tröst och lindring i denna s\åra
stund af sorg och kval. Utan medlidande med sig
själf återkallade han ännu en gång i minnet dagens
grymma händelser, han förstorade och öfverdref med
afsikt sin skam och sin smälek, och han betraktade
— liksom från sidan — med förakt och medlidande
sitt eget eländiga jag. Men — tårarna kommo icke.

Därpå inträffade något högst egendomligt. Det
föreföll Romaschoff, icke att han sof, ej heller att han
ens för en sekund slumrade utan helt enkelt, att han
under några ögonblick, som han tyckte, var helt och
hållet ur stånd att tänka. Hans ögon voro slutna. Så med.
ens känner han sig åter vid fullt medvetande och med
samma själskval som förut. Men i rummet var nu
fullständigt mörkt. Han ser på [sitt ur och erfar till sin
obeskrifliga öfverraskning, att denna hans mystiska
dvala räckt mer än fem timmar.

Han började känna sig hungrig. Han steg upp, tog
på sig sabeln, slängde kappan öfver axlarna och begaf
sig till officersmässen. Afståndet idit från Romaschoffs
bostad var knappt två hundra steg, och han begagnade
dessutom alltid en genväg öfver obebyggda tomter,
sta-ketomgärdade köksträdgårdar o. s. v.

Ur de half öppna fönstren i matsalen, biljardrummet
och köket trängde ett skarpt sken, men den smutsiga,
med allt möjligt skräp belamrade och delvis öfvertäckta
bakgården var höljd i tjockt mörker. I hvarje
ögonblick hörde man högljudt prat och skratt, sjungande
röster och biljardbollarnas skarpa smällar.

Romaschoff hade redan hunnit upp på gårdstrappan,
då han igenkände sin kompanichefs vreda och hånfulla
stämma. Romaschoff stannade genast, och försiktigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free