Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
vider, snabbare än andra, blifva hårda, hjärtlösa
egoister, som, insvepande sig i själfviskhetens nattrock,
inom kort stelna för alltid i död formalism. Han visste,
att det existerar ännu en kategori, de som skapa och
sörja för de yttre betingelserna för människors lyx och
vällefnad: ingenjörer, arkitekter, uppfinnare,
fabrikanter o. s. v. Men dessa, som genom förenade
ansträngningar skulle kunna göra mänskligheten oskattbara
timliga tjänster, ställa sig endast till de rikas och
mäktigas förfogande. De tänka endast på sitt »eget
skinn», på sitt eget näste, på sin egen afföda, och de
blifva i följd häraf guldets och tyranniets slafvar.
Hvem finnes väl, som upprättar, undervisar och tröstar
den sönderpiskade glafven Chljäbnikoff och säger till
honom: »Räck mig din hand, broder!»
Under dylika grubblerier trängde Romaschoff
visserligen långsamt och famlande men allt djupare in i
lifvets stora frågor. Förut hade allt synts honom så
oändligt enkelt. Världen var indelad i tvenne till
storlek och betydelse mycket olika kategorier. Den ena:
officersskrået, krigarkasten, hvilken ensam tillkommer
makten, äran och härligheten, hvars granna uniform
gifver ett obestridt monopol på s. k. tapperhet, fysisk
styrka och måttlöst förakt för alla öfriga lefvande
varelser. Den andra: samhällets civila element, en
ofantlig mängd obestämbara småkryp, en annan ras, en
pariaklass, knappt värd att lefva, obskura individer,
som man saklöst pryglar och förolämpar, som hvarje
liten gulnäbbad junker strafflöst knäpper på näsan,
om han ej hellre föredrager att under kamraternas jubel
stuka cylindern ned öfver offrets öron.
När Romaschoff sedan tänkte sig stå på sidan om
verkligheten, när han liksom från en hemlig vrå och
genom en »springa i väggen» betraktade krigarlifvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>