Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
rygg sitt namn hviskas. Ingen i staden tviflade på
att en duell mellan Romaschoff och Nikolajeff var
oundviklig, ja, man började till och med hålla vad om
utgången däraf.
Då Romaschoff på torsdags morgon passerade förbi
Luikatscheffs hus, hörde han plötsligt sitt namn ropas.
»Jurij Alexjäjevitsch, Jurij Alexjäjevitsch, kom
hit!» «
Romaschoff stannade och upptäckte snart Katja
Luikatscheva, stående på en bänk innanför staketet.
Hon var ännu i morgontoalett, som hufvudsakligen
bestod af en lätt japansk »kimono», hvars tresidiga
urringning framtill lämnade den fina, jungfruliga halsen
helt blottad. Det låg något så rent, friskt och rosigt
öfver hela hennes förtjusande uppenbarelse, att till
och med Romaschoff för ett ögonblick kände sig lätt
om hjärtat.
Katja böjde sig öfver staketet, för att Romaschoff
skulle kunna nå hennes hand, som ännu var sval och
fuktig efter morgonbadet. Genast började hon med
vanlig fart snattra och läspa:
»Hvar har ni hållit hus hela tiden ? Ni borde
skämmas! Glömma sina vänner på det viset! Zoj, zoj,
zoj ... tyst! Jag vet för länge sen allt, allt, a//tf/»
Hon stirrade på Romaschoff med stora, skrämda ögon.
»Tag det här och häng om halsen! Hör och lyd,
genast ! ... se här, var så artig!»
Bland kimonons veck, direkt från barmen,
framletade Katja en amulett, som hängde på ett silkessnöre,
och stack den skyndsamt i Romaschoffs hand.
Amuletten kändes ännu ljum efter sin hvila invid den
unga kvinnans varma kropp.
»Hjälper den ?» frågade Romaschoff i skämtsam ton.
»Hvad skall den föreställa?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
