- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
317

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

Romaschoff, skakad och ej längre sig själf
mäktig, hviskade med bleknande läppar:

»Nasanskij, detta är drömmar ... fantasier!»

Nasanskij skrattade tyst och medlidsamt.

»Ja», fick han ändtligen fram med ett ännu
kvardröjande småleende i sin röst, »ni kan nog ha rätt.
En professor i dogmatisk teologi eller i klassisk
filologi skulle nog med utspärrade armar och ben och
hufvudet djupsinnigt böjdt åt ena sidan säga så här:
’Allt detta är ju endast ett utbrott af den hejdlösaste
individualism!’ Men, min käre gosse, saken hänger
lyckligtvis ej på mer eller mindre kategoriska fraser
och med hög röst utslungade straffdomar utan på det
faktum, att det i hela världen ej finnes något mera
verkligt, mera praktiskt, mera ovedersägligt än dessa
så kallade ’fantasier’, som visserligen ännu äro blott
några fås egendom. Dessa fantasier skola en gång —
starkare och fullständigare än något annat i världen
— sammansmida hela mänskligheten till en hel,
homogen kropp. Men låtom oss nu glömma, att vi äro bålda
krigare! Vi äro endast värnlösa — ’starar’! Antagom,
att vi gå gatan fram. Där se vi, midt framför oss, ett
komiskt formadt, tvåhöfdadt vidunder*, som genast
anfaller alla, som komma inom räckhåll, hvem det vara
månde. Mig har det ännu icke rört, men blotta tanken på
att detta odjur skulle misshandla mig eller förolämpa
en af mig älskad kvinna eller beröfva mig min frihet
är nog för att bringa mig från mina sinnen. Ensam kan
jag ej öfverväldiga detsamma, men bredvid mig går
en annan man, uppfylld af samma hämndtörst som
jag, och jag säger till honom: ’Kom, skola vi gå och
döda odjuret, så att det ej mer kan slå sina klor i nå-

* Författaren åsyftar här den kejserliga dubbelörnen i det
ryska riksvapnet. Öfvers.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free