- Project Runeberg -  En dunkel historia : polisroman från Napoleons tid /
29

(1916) [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Polisens bekymmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgången ur det. Men det är omöjligt att förutse de
händelser, som kunna återföra Bourbonerna, då nu general
Bonaparte har åttio skepp och fyrahundratusen man. Det
svåraste i en avvaktande politik är att veta, när ett välde,
som lutar, skall falla; men, ser du min gubbe, Bonapartes
välde befinner sig i sitt uppåtstigande. Skulle inte Fouché
låtit sondera dig för att få veta vad du egentligen tänker
och vilja befria sig från dig?»

»Nej, jag är säker på ambassadören. För övrigt skulle
Fouché inte skicka på mig två såna där apor, som jag alltför
väl känner för att inte fatta misstankar.»

»Jag är rädd för dem», sade Grévin. »Om Fouché inte
misstror dig, inte ville sätta dig på prov, varför har han då
sänt dig dem? Fouché spelar inte ut dylika kort utan att
ha något skäl...»

»Detta bestämmer mig», utbrast Malin, »jag skall aldrig
vara lugn med de två Simeuserna; Fouché, som känner min
belägenhet, vill kanske inte gå miste om dem och genom
dem komma ända till Condé.»

ȁ! min gubbe, under Bonaparte skall man inte oroa
ägaren av Gondreville.»

Malin såg upp och varseblev bland löven i en stor
lummig lind mynningen av en bösspipa.

»Jag bedrog mig inte, då jag tyckte mig höra
knäppningen av en bösshane, som spännes», sade han till Grévin,
sedan han ställt sig bakom en tjock trädstam, dit den över
sin väns plötsliga rörelse oroade notarien följde honom.

»Det är Michu», sade Grévin; »jag ser hans röda skägg.»

»Det får inte se ut, som om vi vore rädda», återtog
Malin, som långsamt avlägsnade sig och flera gånger
upprepade: »Vad kan den där karlen vilja köparen av godset?
Det var bestämt inte på dig han siktade. Om han hört
vad vi sade, skall jag koka en vacker soppa åt honom!
Vi hade gjort klokare i att gå ut på fältet. Vem tusan kunde
också tänka på att misstro själva luften!»

»Man lär sig alltid!» sade notarien, »men han var långt
borta och vi talade så sakta.»

»Jag skall i alla fall säga ett par ord åt Corentin»,
genmälde Malin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dunkel/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free