Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Polisens bekymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beundran, som barn ha för det ovanliga; hon gjorde honom
till stallknekt och lärde honom rykta hästarna med den
omsorgsfullhet och uppmärksamhet, som i detta avseende
utmärka engelsmännen. Hon fann hos honom en önskan
att göra sin sak bra, intelligens och frånvaro av all
beräkning; hon satte hans hängivenhet på prov och fann
hos honom icke blott förstånd, utan ädelhet; han tänkte icke
på belöning; detta så unga frö ansade hon, var god mot
honom, god med storsinthet och fäste honom vid sig, såsom
hon själv fäst sig vid gossen, i det hon själv förfinade denna
till hälften vilda karaktär utan att beröva den dess oskuld
och enkelhet. Då hon tillräckligt prövat denna nästan
hundlika trohet, som hon uppammat, blev Gothard hennes
behändiga och sluga medbrottsling. Den lille bonden, som
ingen kunde misstänka, begav sig från Cinq-Cygne till
Nancy och återkom, utan att någon visste, att han lämnat
trakten. Varje list, som spioner använde, användes av
Gothard. Det ytterliga misstroende, hans härskarinna
inskärpt hos honom, förändrade på intet vis hans naturell.
Gothard, som på en gång ägde kvinnans list, barnets
oskyldiga väsen och konspiratörens ständiga uppmärksamhet,
dolde sina utmärkta egenskaper under den djupa
okunnigheten och slöheten hos lantfolket. Den lille karlen tycktes
vara dum, svag och tafatt; men väl vid verket var han
kvick som en fisk; han gled undan som en ål, han förstod på
hundarnas sätt en blick och vädrade meningen. Hans
hyggliga, stora, runda och röda ansikte med de bruna,
sovande ögonen, hans efter böndernas vana klippta hår,
hans dräkt, hans i hög grad hämmade växt gjorde, att han
såg ut som ett barn på tio år. Under beskyddet av sin
kusin, som vakade över dem från Strassburg till
Bar-sur-l’Aube, kommo herrarna d’Hauteserre och de Simeuse,
åtföljda av flera emigranter genom Elsass, Lothringen,
Champagne, medan andra icke mindre modiga konspiratörer
landstego i Frankrike på kusten av Normandiet. Herrarna
d’Hauteserre och Simeuse hade förklädda till arbetare vandrat
från skog till skog, stycke för stycke vägledda av personer,
som Laurence tre månader förut valt i varje departement
bland de Bourbonernas sak mest hängivna och minst
misstänkta personer. Emigranterna sovo om dagarna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
