Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Corentins hämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korpnäbb och höll samtidigt sin käpp och sin hatt på
ett sätt, som varit Ludvig XIV värdigt. Den vördnadsvärde
gubben befriade sig från en vadderad sidenkappa och sjönk
ned i en länstol, medan han höll sin trekantiga hatt och
sin käpp mellan sina knän med en ställning, vars hemlighet
aldrig tillhört andra än ruéerna vid Ludvig XV:s hov,
och lämnade hans händer fria att leka med snusdosan,
en alltid dyrbar guldsmedspjäs. Markisen tog också fram
ur sin västficka, som tillslöts av ett med guldarabesker
broderat ficklock, en rik snusdosa. Medan han tog sig
en pris och bjöd på snus över lag med en annan intagande
åtbörd, som åtföljdes av välvilliga blickar, märkte han
den glädje, som hans besök framkallade. Han tycktes då
förstå, varför de unga emigranterna försummat sin plikt
mot honom. Det såg ut som om han sagt: »När man är
kär, gör man inga besök.»
»Nu ska vi behålla er hos oss några dagar», sade
Laurence.
»Det är omöjligt», svarade han. »Om vi inte skildes
av händelserna, ty ni har tillryggalagt större avstånd än
dem, som hålla oss avlägsna från varandra, bör ni veta,
kära barn, att jag har döttrar, sonhustru, dotterdöttrar
och barnbarn. Hela den skaran skulle vara orolig, om
den inte fick se mig i afton, och jag måste åka aderton
lieues.»
»Ni har mycket goda hästar», sade markis de Simeuse.
»Å! jag kommer från Troyes, där jag i går hade litet
uträttningar.»
Efter de vanliga frågorna om familjens befinnande, hur
markisinnan de Chargeboeuf mådde och alla de i grunden
mycket likgiltiga saker, för vilka artigheten fordrar, att
man livligt intresserar sig, tyckte herr d’Hauteserre, att
herr de Chargeboeuf lät sina unga släktingar förstå, att
de icke skulle begå någon oförsiktighet. Enligt markisens
mening hade tiderna mycket förändrats, och ingen kunde
veta vad kejsaren torde bli.
»Å! sade Laurence, »han skall bli Gud!»
Den gode gubben talade om medgivanden, som borde
göras.
Då herr d’Hauteserre hörde honom uttrycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
