Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Corentins hämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämnade Cinq-Cygne för att hämta de sista hundratusen
francs, hade de blivit djärvare av framgången och togo
en kortare väg än den de följt de föregående gångerna.
Denna väg ledde över en höjd, från vilken man såg
Gondrevilles park.
»Eld!» sade Laurence, då hon fick se en blåaktig
rökpelare.
»Det är någon glädjeeld», svarade Michu.
Laurence, som kände de minsta stigarna i skogen,
lämnade karavanen och galopperade ända till Gondrevilles
paviljong, Michus förra boning. Ehuru paviljongen stod
tom och övergiven, var gallergrinden öppen, och spåren
av flera hästar väckte Laurences uppmärksamhet.
Rökpelaren höjde sig från en gräsplan i den engelska parken,
där hon antog att man brände gräset.
»Jaså! ni är också här, fröken», ropade Violette, som
kom ut ur skogen galopperande på sin klippare och
stannade framför Laurence. »Det är väl ett
karnevalsupptåg, eller hur? Man skall inte döda honom.»
»Vem?»
»Era kusiner vilja hans död!»
»Vems död?»
»Senatorns, vet jag.»
»Du är galen, Violette!»
»Nåväl, vad gör ni här då?» frågade han.
Vid tanken på en fara, som hennes kusiner löpte,
sporrade den oförskräckta flickan sin häst och kom till
stället, där säckarna pålastades.
»Skynda! Jag vet inte vad som försiggår, men låt oss
genast återvända till Cinq-Cygne!»
Medan adelsmännen voro som bäst sysselsatta med att
bortföra den förmögenhet, som räddats av den gamle
markisen, tilldrog sig ett sällsamt uppträde på Gondrevilles
slott.
Klockan två på eftermiddagen spelade senatorn och
hans vän Grévin ett parti schack framför spiselbrasan i
den stora salongen på nedra botten. Fru Grévin och fru
Marion pratade vid ett hörn av spiseln, där de sutto på en
kanapé. Allt slottets folk hade avlägsnat sig för att åse
ett sällsamt maskeradupptåg, som för länge sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
