Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNE-MARIE
(rodnande, men plötsligt bestämd’.
Jag tror alls inte, att onkel gjorde det för
den skull. Jag tror, att onkel reste den, därför
att onkel ville ge oss hopp. Onkel visste hur
det känns att tycka mycke om någon å vara
nästan alldeles säker om att inte kunna få den
man tycker om.
PATRON TEODOR.
Du tänkte kanske, att när jag var ung . . .
(Plötsligt allvarlig och häftigt upprörd:) Det var andra
seder då, ser du. Om den, som på den tiden
bodde vid Storgatan, blev kär i en fattig flicka
från Lillgatan, vet du hur det dä gick?
ANNE-MARIE. ^
Nej, onkel.
PATRON TEODOR.
Jo, du, för tjugu år sen, dä nöjde sej inte
fruarna vid Storgatan med å bara sitta å jämra
sej, som borgmästarinna nu gör. Utan om en
fru vid Storgatan hade en son, som var så där
en tjugu år, å tyckte om en flicka från Lillgatan,
som var sina sjutton, såsom du är nu, då gick
den fina frun från Storgatan över till flickans
mor vid Lillgatan å sa’ så mycke som så:
»Set-ni, min goda madam,» sa’ hon, »min son är för
god å göra er dotter till sin hustru, å er dotter ^
är för god å bli någe annat för honom. A där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>