Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Olika ledningstyper och ledaregrupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fyrtrådsledningarna äro avsedda endast för längre
viktigare förbindelser och äro alltid försedda med
telefonöverdrag. Vid fyrtrådssystemet erfordras för
varje förbindelse tvenne ledningskretsar, en för
vardera talriktningen. Vinsten med detta system,
jämfört med det för kortare förbindelser använda
tvåtrådssystemet med en ledning och dubbelverkande
överdrag, är att man här kan använda enkelriktade
förstärkare och sålunda undviker återkopplingsströmmar
i de enskilda överdragen med åtföljande försämring
av talet.
Som regel gäller att på stark pupinisering mer än
4 à 5 tvåtrådsöverdrag ej böra användas i samma
förbindelse.
Den dåliga utnyttjning av ledningarna, som följer
med fyrtrådssystemet, uppväges i någon mån därav,
att man hos fyrtrådsledningarna kan tillåta högre
förstärkning hos överdragen, vilket åter för med sig,
att relativt klena ledaredimensioner kunna användas
för fyrtrådssystemets ledningar.
För stamlinjekablar har vid Telegrafverket som
standard införts ledaredimensionerna 1,3 mm. och 0,9
mm.: 1,3 mm. ledarna för längre tvåtrådsförbindelser,
0,9 mm. ledarna åter för kortare tvåtråds- och alla
fyrtrådsledningar.
Motsvarande dimensioner i Förenta Staterna och
England äro 16 gauge och 19 gauge enl. Brown
& Sharp’s dimensionstabell, motsvarande 1,29
resp. 0,91 mm. Dessa dimensioner ha också använts för
kabelanläggningen Stockholm—Göteborg. I Tyskland
och en del andra länder har man gått in för
resp. ledarediametrar 1,4 mm. och 0,9 mm.
Användandet av högre förstärkning vid
fyrtrådsledningarna, utan att störningsfriheten mellan
ledningarna äventyras, möjliggöres därigenom att de
ledningskretsar, som föra tal i samma riktningar,
sammanföras i grupper, varvid grupper med olika
talriktningar omsorgsfullt separeras från varandra
i kabeln.
Figurerna l och 2 visa tvenne tvärsnitt av
stamlinjekabeln Stockholm—Norrköping, delsträckan
Stockholm—Nyköping. Kärnan och de tre innersta lagren
innehålla 1,3 mm. ledare, fjärde och femte lagren åter
upptagas av 0,9 mm. ledarna. Fyrtrådssystemets olika
riktningar äro, som av figurerna framgår, grupperade
i var sin halva av lagren, varvid skruvar avsedda
för tvåtrådsförbindelser användas för att skilja
de olika riktningarna åt. Då, som nämnts, de olika
lagren kablas åt olika håll, inträffar, för kablar
med två intill varandra liggande lager av 0,9 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
