Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Olika typer av pupiniserade kabelledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såväl egenfrekvens som våghastighet sammanhänger
med graden av pupinisering, så att en ökning av
induktansen pr km. sänker egenfrekvensen och
minskar våghastigheten. Egenfrekvensen beror
dessutom på pupinspolarnas fördelning, i det att
för samma induktans pr km egenfrekvensen höjes,
när spolavståndet minskas.
Bestämmande vid valet av pupiniseringstyp blir i
första hand frågan om ledningarnas egenfrekvens,
i det att pupiniseringen måste utföras så, att
samtliga frekvenser, som skola överföras å ledningen,
ligga under den nyssnämnda egenfrekvensen.
En höjning av egenfrekvensen kan som nämnts alltid
åstadkommas därigenom, att avståndet mellan spolarna
minskas. Den ovannämnda fordran, att egenfrekvensen
skall vara högre än de högsta frekvenser som
skola överföras, kan därför alltid uppfyllas,
hur starkt ledningarna än pupiniseras. Emellertid
följer med minskat spolavstånd att kostnaderna för
pupiniseringen ökas. Därtill kommer att den starkare
pupiniseringen sänker våghastigheten å ledningarna,
vilket åter för de längre kabelförbindelserna
visat sig kunna medföra avsevärda störningar,
beroende på de å ledningarna uppträdande,
och med våghastigheten sammanhängande eko- och
insvängningsföreteelserna. För att reducera inverkan
av dessa eko- och insvängningsfenomen har man för de
längsta kabelförbindelserna nödgats införa ledningar
med speciellt svag pupinisering och hög egenfrekvens.
Vid de av Telegrafverket hittills utförda kabelanläggningarna
ha olika pupinspolavstånd och storlek å
den införda induktansen kommit till användning.
De för landslinjekablarna vanligen använda
pupinspolarna ha en induktans av 160 mH. för stam
och — i de fall duplexledningarna även pupiniseras —
63 mH. för duplex. Avståndet mellan spolarna är c:a
2500 m. Tabell 5 anger de elektriska egenskaperna
för på detta sätt pupiniserade kabelledningar
vid olika förekommande ledaredimensioner. Värdena
gälla därvid för kablar med en ledningskapacitet
av 0,038 µF./km. för stam- och 0,062 µF./km. för
duplexkretsarna.
Vid den av Telegrafverket först installerade stamlinjekabeln
— Stockholm—Göteborg — är pupinsektionernas
längd omkring 2700 m. Pupinspolarna hava för denna
kabel en induktans av omkring 177 mH. för stam och
107 mH. för duplex, svarande mot en egenfrekvens av
c:a 2400 per./sek. för såväl stam- som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
