Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smeden», intagen i en liften tidskrift för 1851 kallad
Fotko&nnen, utgifven i Göteborg af bokband]. Arwidasotu
Jag skall ock härifrån medföra åtskilligt om hans framgång
och fortfarande stora verksamhet. Denna inskränker sig icke
till de arbeten i stort, med hvilka han söker bevisa furstar
och nationer allt det syndiga och skadliga som krig medföra
i religiöst, moraliskt, ekonomiskt ocb politiskt hanseende:
han lägger ut sitt kSrleksnfit till fångst för Guds rike åt
hvarje vinkel och vrå af det allmånna och enskildta lifvet,
så långt och vidt hans fridsbjudande dufvor kunna flyga —
från vagga och småbarnsskola till gyllene och purpurkladda
throner. Således ger han ut småblad, »Lea(let8»j aom
kunde liknas, vid »stora tidningar» för dockor, ocb säljas i
paketer om 64 numror till det lägsta pris. Dessa 8ro för
de minsta, som kunna läsa eller förstå en berättelse, och
hvarje blad innehåller en sådan, om något godt, som kan
väcka barns bärmningslust, kan lära dem att, med kristlig
kärlek, älska och förlåta felande syskon och andra samt
in-gifva dem lu9t till alla kristliga dygder. Dessa små
historier öro i allmänhet författade af de många fruntimmer, som
biträda honom. Efter Leaflets komma små böcker för större
bern, med längre berättelser. Och efter dessa en mängd
blad och häften af olika form och storlek, dels kallade
Fridspapper för Folket^ dels med andra titlar. Bland de största
äro: Olifbiad ocb Broderskapsförbundetj tvenne tidskrifter,
som komma ut i hvarje månad och äro för alla klasser.
Uti den förra af dessa, hvilken nu börjat en ny serie, är
en öfvewkrift som visar huru dessa blad spridas och vinne
sympatier i Frankrike. Uti en af do sednare och nyaste
föllo mina ögon på en artikel om Louis Napoleon, huru
han, som aldrig genom krig nu «kulle kunna upphinna sia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
