- Project Runeberg -  Några bref från England 1852-1853 /
275

(1854) [MARC] Author: Anna Fredrika Ehrenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mm kappsäck, blotl följa mad, då jag andast passade på
tiden, beslöt när ban bad mig valja och liqviderade min

andel, sam ban ibland dock ville slingra sig från att emot-

taga. Han tillät mig icke gerna att bära så mycket som

min parasoll, de stunder den ej beböfdes. Och huru han

föröfrigt var omkring mig till ledning, hjelp och stöd vid
alla tillfällen, utan minsta sken af fjesk, samt drog sig med
all grannlagenbet undan, då någon annan erböd samma
tjenst, kan jag bflttre beundra än beskrifva.

Denna resa var ganska angenäm och vägen rätt vacker.
Mr. W. beskref »Philadelphia», hvars skönhet jag förut
hört mycket berömmas. Han log åt min utopiska önskan,
att hvarje sotigt Manchester måtte få ett rent och herrligt
Philadelphia till bostad åt sin befolkning, till hem, skolor,
kyrkor, Akademier etc. etc. Dessa städer skulle förbindas
med jernvägar, som på få minuter flyttade menniskor af
alla klasser: styresmän, tänkare, handlande fabrikanter och
alla dessas biträden — från den ena till den andra, att
äta, hvila, sofva, undervisas och vederqvickas i ren luft och
badas i rent vatten mellan de nödvändiga arbetstimmarna i
rök och damm. Genom telegrafer skulle ord vexlas mellan
dem som skötte hemmen och dem som voro skilda derifrån
— såsom när ett språkrör går från hustrun i öfvervåningen
till mannen som arbetar i husets bottenrum. Jag hoppas
på en framtid, som torde komma att realisera mer otroliga
planer, till menniskors glädje och gagn, än denna.

Vi foro först till Preston, helt nära förbi det lilla
Accrington, hvilket ligger lågt för det vattens skull, som tjenar
dess fabriker, men omgifves af gröna kullar. Staden, höljd
i rök på en varm dag, såg oireflig ut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:37:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eafbref/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free