Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståt tråd pin ne eller en skramlande nyckelknippa i
händerna. Då utbreddes ett täcke på golfvet, barnet
sattes derpå och ombäddades med dynor som hindrade
det att stöta sig, när den sittande ställningen snart
förbyttes till en liggande eller krypande, i hvilkendet
efter hand lärde sig att sjelft återtaga de leksaker det
kastat ifrån sig. Då vakade vanligen modren öfver,
att det späda tålamodet icke sattes på för långt prof,
och kallade den i nästa rum arbetande tjenarinnan,
när hon till någon uppassning behöfdes, men icke förr,
och barnen lemnades i allmänhet så litet som möjligt
ensamma med tjenstehjonen.
Dessa och andra härmed sammanhängande
omsorger visade ock de bästa följder på dessa barn,
hvil-ka äfven ansågos vara utmärkt vål nppfödda, så att fru
T. länge trodde sig i verkställandet af sina
uppfostringste-orier hafva synnerligen lyckats, tills det sinnestillstånd
hos Amalia, hvarom vi uti det föregående berättat,
satte henne uti lika mycket bryderi som bekymmer.
Men i samma grad som hon deraf lidit, var hon nu äfven
tacksam för den lyckliga vändning detta onda erhållit.
Gustaf hade redan långe kunnat bokståfverna,
hvilka lilla syster Gabriella till stor del lärt honom
på alfabetiska kort, som brukades att leka med. Nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
